Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler arbetsgivare vill se brottsregister

Antalet utdrag ur brottsregistret blir allt fler, och den största ökningen står privatpersoner för som vill ha ut uppgifter om sig själva i samband med att de söker jobb. Nu kräver facket ett stopp för möjligheten.
Niklas Hallstedt, Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Persson/TT
Har du suttit på Kumla? Då finns stor risk att en potentiell arbetsgivare vill veta det. Även om du någon gång hamnat i belastningsregistret för en mindre förseelse kan det vara känsligt att behöva lämna uppgifter om det. Fredrik Persson/TT

I fjol begärdes det 222 940 utdrag ur brottsregistret, enligt Dagens Nyheter. Jämfört med året innan handlar det om en ökning med tolv procent och jämfört med 2003 när det gjordes 40 686 utdrag rör det sig om mer än en femdubbling.

För jobb inom förskola och skola krävs utdrag ur belastningsregistret enligt lag, men även inom andra branscher har det blivit allt vanligare att arbetsgivare begär att den sökande ska presentera ett utdrag om sig själv när hon eller han söker jobb. Arbetsgivaren kan visserligen inte kräva ett utdrag, men för den som vill ett jobb är det svårt att säga nej.

I fjol tillsatte regeringen en utredning av hur brottsregisterutdrag används i arbetslivet.

Från fackligt håll har man länge krävt en lagändring på området.
– Vi förespråkar en generell lag där det slås fast att en arbetsgivare inte får lov att ställa det kravet. Sen kan man kanske bygga på den särlagstiftning vi har i dag inom vissa områden, säger Lise Donovan, jurist på TCO som sitter med i den statliga utredningen.

– Vi tycker att inte att det är schyst att en arbetsgivare kan ställa det här kravet, den arbetssökande hamnar i en situation där man inte kan säga nej. Bara frågan är egentligen integritetskränkande. Vi menar att det finns helt enkelt andra sätt för arbetsgivaren, exempelvis att ta referenser, som säger mer om en arbetssökande än ett registerutdrag. Har man sonat sina brott så har man, det ligger i allas intresse att dessa personer får möjlighet att komma tillbaka och börja arbeta igen.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv anser för sin sida att det är viktigt att arbetsgivarna har möjlighet att undersöka om en arbetssökande begått brott.

Niklas Aubell på Profficeägda rekryterings- och konsultbolaget Dfind Finance & Executive bekräftar att det blivit vanligare med utdrag ur belastningsregistret.

- Det är något som bara görs i fall kunden efterfrågar det, men vi ser en ökad efterfrågan. Det kan handla om allt från säkerhetsbolag till banker som har det som krav. Det är ofta kopplat till kundens policy.

När det gäller tillsättningar av ledande befattningar görs alltid en kontroll av kandidaternas uppgifter bland annat vad gäller utbildningar och tidigare inkomster. Man undersöker även om personerna förekommer i ärenden i Sveriges tingsrätter. Det sker bara med kandidatens godkännande.

- Men jag har aldrig varit med om att någon inte ger sitt medgivande. Skulle det hända är det upp till vår kund, företaget som ska anställa, att avgöra hur man ser på det, säger Niklas Abuell.

Skulle man finna att någon sökande har mörkat tidigare brottslighet gäller samma sak där.

- Vår uppgift är att ge en transparent bild av kandidaten, vi fattar inga beslut. Det är enbart kundens policy som avgör vilken betydelse det får. Men det är klart att en mindre trafikförseelse kanske inte ses som lika allvarligt som ekonomiska förseelser för en kandidat som skall arbeta som ekonom.

Hittills har Niklas Aubell aldrig varit med om att någon grov brottslighet uppdagats. Den kanske vanligaste ”förseelsen” jobbkandidater begår är att de skarvar om sina betyg och kanske skriver att man tagit examen, fast man inte tagit ut examen.

Den statliga utredningen kommer att lämna sitt förslag till sommaren.

Till TT säger arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) att det är viktigt att möjligheten till registerutdrag inte överutnyttjas.

- Det måste finnas en tydlig och rättssäker reglering av hur utdragen får göras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.