Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Små förändringar kan göra stor skillnad

Att göra små förändringar i sitt arbetsliv kan vara nyckeln till att trivas bättre med sig själv och sin jobbsituation. I dag vantrivs alltför många på sin arbetsplats, och det är inte alla förunnat att hitta det perfekta jobbet där allt känns rätt från första dagen. Klokare då att börja förändra det som går. Och det bästa av allt: Det är du som sitter inne med informationen om vad som bör göras och hur.
Susanna Lundell Publicerad

Så - om du vill göra skillnad i ditt eget och dina kollegors liv, varför inte börja med den egna arbetsplatsen? Det är ju du och dina arbetskamrater som sitter inne med den bästa informationen om hur just ni kan få bättre möten, roligare fikaraster eller effektivare arbetsdagar.

Och det är faktiskt så fiffigt att det är de små förändring­arna som gör hela skillnaden. Varje år när det är nytt år pratas det om de stora förändringarna.

Om nyårslöften som ska göra skillnad. Om att träna varje dag, testa en ny diet eller göra drömresan. Utöver att stora förändringar kan kännas ouppnåeliga, riskerar de också att inte bli av alls.

Det bästa är att du med gott samvete kan skippa de stora förändringarna,  för egentligen är det ju de små föränd­ringarna som är nyckeln till ett gott liv.

Att på lunchen ta en promenad och samla lite ljus, att på fikarasten prata med den där kollegan som alltid ger så mycket energi och tillfälle till glada skratt eller att varje dag innan man somnar påminna sig själv om tre bra saker man gjort under dagen, i stället för att älta vad man inte gjort eller vad man lyckats mindre bra med. Det är dessa små sätt att göra saker annorlunda som direkt gör skillnad.

Att engagera sig och bli fackligt förtroendevald är också en väg att gå om du vill förändra vardagen på din arbetsplats till det bättre. Kanske kan du tillsammans med kollegorna diskutera hur ni tillsammans ska få en bättre arbetsmiljö eller föreslå hur era gemensamma möten ska bli effektivare.

Det är ju vardagen som är den stora delen av livet, och den största delen av vår vakna tid till­bringar vi tillsammans med kollegorna på arbetsplatsen. Det fina med att göra små föränd­ringar är att vi, när vi vidtar dem, sam­tidigt höjer vår egen trivsel och vårt välmående lite mer för varje dag. Om vi dessutom får våra kollegor att samtidigt må bättre, är då inte det en positiv start på det nya jobbåret så säg?

Ny sajt!

Här på Kollega-redaktionen startade vi året med att lansera en ny sajt. Läs mer om det här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

Därför ska du bry dig om fängslade journalister

Att en svensk journalist fängslas i Turkiet är väl inget som gemene man behöver bry sig om? Jo, i allra högsta grad – det påverkar allas våra demokratiska rättigheter.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 12 maj 2025, kl 06:00
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Ingen rök utan eld, brukar man ju säga. Men när det gäller journalisten Joakim Medin som sedan en tid tillbaka sitter i ett turkiskt högsäkerhetsfängelse så är det faktiskt just så – det ryker helt utan eld. För det enda han har gjort är att ägna sig åt journalistiskt arbete, och det han har skrivit är publicerat inom Sverige. Han har inte brutit mot några lagar som gäller här.

Men nu står han anklagad för brott som kan ge många års fängelse i Turkiet. Det sägs att han varit aktivist och tagit politisk ställning, men det han anklagas för handlar till exempel om att han intervjuat personer från organisationer som fått terrorstämpel. En journalist måste kunna intervjua även sådana människor, det betyder inte att reportern instämmer i intervjupersonens åsikter.

Som Joakim Medin själv skrev på en lapp inifrån fängelset: Journalistik är inte ett brott, inte i något land.

Stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns.

Varför ska du som läser den här spalten bry dig om det här? Är inte det en fråga enbart av intresse för medierna? Nej, för ett angrepp på journalistik är ett angrepp på demokratin. Det är journalister och fackligt aktiva som tystas först i odemokratiska samhällen. Men det stannar inte där, det påverkar yttrandefriheten för alla. Det leder till förtryck av människor som tycker annorlunda än de som styr, vilket i sin tur leder till självcensur.

Vissa skulle invända att det är journalisterna själva som ägnar sig åt censur, eftersom media inte alltid rapporterar om allt. Men där måste man komma ihåg att journalister bara kan berätta sådant som är bekräftat sant, det går inte att skriva när något endast är rykten. Så även om du irriterar dig på medierna ibland, stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns. Ett samhälle av rädsla och tystnad.