Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så mycket tjänar man i typiska Unionenyrken

Listan visar hur mycket man tjänar inom typiska Unionenyrken.
Niklas Hallstedt, Ola Rennstam Publicerad
TT
TT

Siffrorna anger medianlön, det vill säga den mittersta lönen inom lönespektrat. Genom att använda medianlön istället för genomsnittslön slipper man risken att resultatet snedvrids av enstaka väldigt höga eller låga löner.

Vi har inte tittat på alla yrken som representeras bland medlemmarna i Unionen, men valt ut några av de största medlemsgrupperna, och jämfört medianlön år 2007 och 2012.

Yrke/befattningMedianlön per månad 2007Medianlön per månad2012
Ekonomichefer och administrativa chefer43 000 kr52 500 kr
Personalchefer42 600 kr51 400 kr
IT-chefer47 700 kr56 100 kr
Systemerare och programmerare34 000 kr39 000 kr
Civilingenjörer IT och telekom38 000 kr43 000 kr
Civilingenjörer maskin32 500 kr37 000 kr
Organisationsutvecklare39 000 kr39 000 kr
Övriga företagsekonomer36 000 kr41 000 kr
Administratörer intresseorganisationer30 300 kr33 000 kr
Laboratorieingenjörer26 300 kr30 600 kr
Ingenjörer, tekniker inom IT och telekom30 500 kr35 600 kr
Maskiningenjörer och -tekniker28 000 kr33 800 kr
Kartingenjörer23 700 kr30 200 kr
Datatekniker28 200 kr32 300 kr
Biomedicinska analytiker24 600 kr27 800 kr
Inköpare30 800 kr35 300 kr
Administrativa assistenter25 000 kr28 700 kr
Redovisningsekonomer26 300 kr30 200 kr
Dataregistrerare21 700 kr23 100 kr
Kontors- och läkarsekreterare23 800 kr26 600 kr
Bokförings- och redovisningsassistenter22 900 kr26 700 kr
Övrig kontorspersonal22 100 kr26 000 kr
Receptionister20 000 kr23 000 kr
Telefonister18 200 kr22 000 kr
Flygvärdinnor29 100 kr33 000 kr
Tandsköterskor20 500 kr24 300 kr

 

Källa: SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön