Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Behandling mot utbrändhet ska utvecklas

Publicerad

Ny behandling mot utbrändhet

Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning bland tjänstemän är i dag depression och utbrändhet. Men hittills har det saknats behandlingsmetoder för människor som blivit utbrända.

- Varje år kommer det ut 100 doktorsavhandlingar om utbrändhet i USA. De handlar nästan uteslutande om problemets orsaker. Ingen tar reda på vad som hjälper, säger professor Åke Nygren på Karolinska institutet.
Åke Nygren leder ett nystartat projekt som ska ta fram modeller för behandling av utbrändhet. Just nu kartläggs de personer som finns i SPPs register över långtidssjukskrivna med diagnosen utbrändhet eller depression. Diagnosen har blivit den vanligaste för långtidssjukskrivna tjänstemän och ökar stadigt.
- I ungefär 60 procent av fallen anger de utbrända att arbetet är orsaken till att de mår dåligt. De har för stor arbetsbelastning och organisationen på arbetsplatsen fungerar inte. Dålig information om vad som händer på företaget bidrar också, säger Åke Nygren.
- Många har hittills knappt fått någon behandling. De sjukskrivs och skickas hem för att vila upp sig.
Under våren kommer olika behandlingsmetoder att testas på Karolinska institutet. Hundra personer som är långtidssjukskrivna för utbrändhet är med i testgruppen. De kommer få olika slags psykologhjälp och en metod för att organisera om deras arbete ska tas fram.
- Vi har tidigare utvecklat behandlingsmetoder för människor som långtidssjukskrivna på grund av hjärtproblem eller smärtor, säger Åke Nygren.
- Vi ska försöka hitta liknande metoder för de som drabbats av utbrändhet. Men det räcker inte att individerna får hjälp. Orsakerna måste åtgärdas. Beror utbrändheten på arbetet kan det bli aktuellt att utbilda cheferna på arbetsplatsen.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 2000  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.