Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så kan du stötta din allergiska kollega
Näsa och ögon rinner och tröttheten är så påtaglig att varje arbetsdag ter sig som ett halvår. Snörvel och nysningar på möten möts med ogillande blickar och tolkas som att kollegan eller chefen har släpat sig till arbetsplatsen med en jobbig förkylning.
Det är fullt förståeligt eftersom symtomen vid en första anblick kan vara snarlika, men nu handlar det om pollenallergi. För de drabbade kan en picknick eller brännbollsturnering med arbetskamraterna förstöra resten av dagen. Likaså kan tröttheten som följer av allergin eller medicineringen göra att våren blir ett gissel. Trots detta förväntas allergikern fungera som vanligt på jobbet.
Och det är många som drabbas. 4 av 10 är allergisk mot någonting, visar en ny undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Kollega. Av dem som är allergiska är mer än häften allergiska mot pollen. Nästan sex av tio pollenallergiker upplever också att de presterar sämre på jobbet under pollensäsongen.
För den som har en allergi kan det vara avgörande att ha en förstående chef, men undersökningen visar att en av fem allergiker inte tycker att deras chef tar hänsyn till deras situation. För allergikerna skulle det exempelvis underlätta att få jobba hemma under de värsta dagarna. Det skulle också vara till hjälp om chefen visade förståelse för att den anställde kan vara trött under en period. En chef som inte förstår kan kanske inte heller stötta den anställde på rätt sätt.
Nästan var tionde pollenallergiker svarar att deras arbetsprestation påverkas mycket negativt under pollensäsongen. Av de tillfrågade tyckte mer än var tionde av både allergiker och ickeallergiker att allergiska kollegor presterar sämre under pollensäsongen. Det kan naturligtvis leda till irritation i en arbetsgrupp om kollegor under en period inte orkar med alla arbetsuppgifter. Särskilt om det innebär att andra kollegor förväntas jobba mer.
De som påverkas negativt av pollenallergi på jobbet upplever att de blir trötta, inte känner sig riktigt klara och att de blir sura och irriterade, något som kan vara ett problem för både kollegor och familjemedlemmar. Och det är naturligtvis inte roligt vare sig för allergikerna eller för dem som inte är allergiska att möta sura kollegor vid kaffebryggaren eller på morgonmötet.
Kanske kan vi få våra allergiska kollegor att må bättre genom att visa förståelse för deras situation. Alla har perioder i sitt arbetsliv då de är mer eller mindre trötta.
Så nästa gång en kollega nyser och möter din blick med röda, rinnande ögon - erbjud en kopp kaffe och fråga hur läget är. Det kan bli början på en ny bra arbetsdag för hela arbetsgruppen!
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Är bäst-före-datum passerat?
Få vill skylta med sin åldernoja, men i slutna sällskap pratar folk i min generation om rädslan för att inte längre räknas på arbetsmarknaden. Jag tror att det är dags att prata mer öppet om oron.
Kanske har du fnissat åt skämt i stil med ”arbetsgivaren letar efter någon som är 25 år, har 15 års erfarenhet och utflugna barn”. Lite raljerande förstås, men åldersfixeringen på arbetsmarknaden är ett faktum.
När du är ung, kanske med en splitter ny utbildning på cv:t, hindras du av brist på erfarenhet. När du fått erfarenhet saknar du ungdom och färsk utbildning. Eller så stöter du på patrull för att den som rekryterar befarar att du vill styra och ställa för mycket. Eller kräva för hög lön.
Själv är jag 55 år, älskar mitt jobb och vill gärna fortsätta: uppdraget är meningsfullt, kollegorna roliga och arbetet utvecklande. Det finns ingen annan anställning jag går och suktar efter – jag stortrivs i nuet.
Men jag tvingas ändå tänka ett antal år framåt. För om vi ska vara ärliga tickar klockan mot den punkt när det är betydligt svårare att bli toppkandidaten i en rekrytering. Vissa skulle till och med säga att bäst-före-datum är passerat. Så kanske är det så här krasst för folk i min ålder: leta nytt jobb nu eller bestäm att det här är din arbetsplats till pensionen. Det är såklart inte fel att stanna när man trivs, men ska man verkligen behöva avgöra det när det fortfarande återstår mer än tio år av arbetslivet?
Jag märker att många jämnåriga diskuterar detta, att utsikterna till ytterligare en sväng i jobblivet har krympt. Men det sägs i slutna sällskap – ingen vill väl skylta med åldersnoja. Fast det handlar ju inte om rädsla för att få rynkor och grått hår, utan om oron för att inte längre räknas på arbetsmarknaden. Den oron borde vi prata mer öppet om.
Vi borde också glädja oss åt de goda exempel som trots allt finns. Till exempel kan du här inspireras av Margareta Hallin som blev uppsagd efter ett långt arbetsliv, vid 57 års ålder, men hittade en helt ny väg.
