Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Så satsar vi på kompetens

Kompetensutveckling borde vara lika självklart som pensionspyramiden. Här skriver Unionens ordförande Cecilia Fahlberg om hur det skulle kunna gå till.
Cecilia Fahlberg Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Du behövs inte längre. Din kompetens räcker inte till för företaget.
Det är ett besked alltför många tjänstemän fått när en varselvåg dragit fram över Sverige. Många av dem levde i en falsk trygghet att ett stort antal anställningsår skulle säkra en fortsatt anställning. Men så ser verkligheten ofta inte längre ut.

När ett av våra stora exportföretag drog ner på personalstyrkan var den genomsnittliga anställningstiden 17 år bland dem som fick gå. Trygghet i dag stavas kompetens och det är en färskvara som måste fyllas på under hela arbetslivet.

En undersökning som Unionen genomfört visar på stora brister för anställda att utvecklas och därmed vara fortsatt attraktiva under hela sitt yrkesliv. Drygt en av fem tjänstemän säger att deras arbetsgivare inte tar till vara deras kompetens på bästa sätt. Vid ett eventuellt byte av jobb är en av fyra orolig för att den egna kompetensen inte räcker till. Samtidigt uppger tre av fyra tillfrågade tjänstemän att de vill utvecklas mer i sin yrkesroll. Sammantaget ger resultaten en tydlig bild av att det krävs förändringar på svensk arbetsmarknad. Vi måste skapa förutsättningar för medarbetarna att utvecklas och för företagen att klara sin kompetensförsörjning.

I höstas inleddes förhandlingar mellan PTK och  Svenskt Näringsliv om ett nytt omställningsavtal för 700 000 tjänstemän i 32 000 företag. Förhandlingarna ajournerades strax före jul, men kommer att återupptas när avtalsförhandlingarna är klara framåt senvåren. Vi är överens med vår motpart att avtalet som funnits sedan 1998 fungerar väl, men behöver utvecklas för att motsvara kraven i dagens och morgondagens arbetsliv.

Tillsammans med förbunden i PTK vill Unionen öka tryggheten och stärka medlemmarnas ställning på arbetsmarknaden. Vi vill skapa ett system där varje medarbetare får möjlighet att utveckla sin kompetens under anställningen. Företagen kommer alltid att behöva organisera om, ibland dra ner för att längre fram förhoppningsvis kunna utveckla verksamheten. Vi vill underlätta för att det ska kunna ske på ett bra sätt, samtidigt som medarbetare ska kunna utvecklas och känna trygghet genom ett helt yrkesliv. Får du möjlighet att utvecklas är du fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden. Det blir lättare att hitta ett nytt jobb och det behöver inte vara en katastrof att bli arbetslös. Det kan bli naturligt att både byta jobb och karriär och vara en chans till utveckling. Det vinner alla på - medarbetare, företag och även samhället, då de svenska företagen blir ännu mer konkurrenskraftiga.

Vi vill åstadkomma en reform för stärkta möjligheter till kompetensutveckling i tre nivåer, i likhet med pensionspyramiden. I bottenplattan finns offentligt finansierad verksamhet som utbildningar, studiestöd, stöd till validering. I mitten ligger det som styrs av kollektivavtal - vägledning och vidareutveckling av Trygghetsrådet. Här ligger också den största nyheten enligt vårt förslag - en fond för finansiering av individuell kompetensutveckling. Denna reform kräver att statsmakterna bidrar med resurser. Vi för konstruktiva samtal kring detta med regeringen. Högst upp ligger som i pensionspyramiden den individuella delen. Här satsar individen engagemang och tid och här finns individuella kompetenskonton, som ger förutsättning för individen att spara egna medel.

Vi vill också att visstidsanställda och de som sagts upp på grund av ohälsa ska omfattas av tryggheten i omställningsavtalet, vilket de inte gör i dag. Rättssäkerhet, tydlighet och öppenhet är en självklar utgångspunkt för oss även i ett nytt omställningsavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Ingen bestämde att AI skulle in på ditt jobb

AI finns redan på de flesta arbetsplatser, men den kom sällan genom ett beslut som facket kunde förhandla om. Därför måste facket ändra sitt arbetssätt, skriver Ann-Therése Enarsson, vd Futurion.
Ann-Therése Enarsson Publicerad 27 oktober 2026, kl 06:00
AI tar sig in på Sveriges arbetsplatser
Ofta har AI behandlats som en IT-fråga för specialister. Men tekniken påverkar arbetstempo och bemanning, alltså sådant som alltid har varit fackliga frågor, skriver Ann-Therése Enarsson. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det kom ingen omorganisation, inget MBL-protokoll och inget informationsmöte. En dag fanns det bara en ny knapp i mejlprogrammet som sammanfattar möten. Några månader senare började ärendesystemet föreslå svar till kunderna. Sedan kom en ny översikt som visar hur många ärenden var och en hinner med per timme. 
 

Ann-Therése Enarsson

Så ser AI-omställningen ut för många tjänstemän: en rad uppdateringar som ingen egentligen behövde fatta beslut om. Den sortens förändring har den svenska modellen svårt att fånga.

Hösten 2025 svarade två tredjedelar av Unionens klubbar att arbetsgivaren hade infört AI. Två år tidigare var det färre än en av tre. Och redan i en undersökning som Unionen presenterade i början av 2024 hade facket inte fått vara med och påverka på nio av tio arbetsplatser när nya digitala verktyg infördes.

När det står klart att arbetet har förändrats finns inget beslut kvar att förhandla om

Medbestämmandelagen ger facket rätt att förhandla innan viktigare förändringar genomförs. Men lagen fungerar bäst när förändringen har ett datum, som en flytt eller ett nytt affärssystem. AI kommer oftare som ett försök på en avdelning, en licens som någon har köpt in eller en funktion som leverantören har slagit på. 

När det står klart att arbetet har förändrats finns inget beslut kvar att förhandla om. Facket behöver också rannsaka sig självt. Alltför ofta har AI behandlats som en IT-fråga för specialister. Men tekniken påverkar arbetstempo och bemanning, alltså sådant som alltid har varit fackliga frågor.

I Futurions undersökning Under ytan hör arbetslöshet till svenskarnas största farhågor om AI. Samtidigt tror bara 29 procent att AI kommer att påverka deras eget arbete i hög grad. Det är kanske inte så konstigt. Förändringen kommer sällan som ett hot mot hela jobbet. Den kommer bit för bit, som en ny funktion, ett nytt program eller en uppdatering, och då är den lätt att missa, både för den enskilda och för facket.

 Ett första steg för klubben är att begära en redovisning av vilka AI-verktyg som används i dag

Allt behöver inte förhandlas. Men tre frågor bör inte avgöras utan facket. Den första gäller uppgifterna om oss. Vad samlas in om hur vi arbetar, vem kan se det och får det användas för att bedöma oss? Ett program som köptes för att sammanfatta kundsamtal kan också sätta betyg på hur varje medarbetare låter i telefon, och betyget kan dyka upp i lönesamtalet.

Den andra gäller tempot. Om ett ärende tar tio minuter i stället för tjugo, höjs då målet från tjugo ärenden om dagen till fyrtio?

Den tredje gäller vinsten. Om AI sparar en timme om dagen, vem får den timmen? Arbetsgivaren genom färre anställda, eller medarbetarna genom kompetensutveckling eller högre lön?

Unionen råder redan förtroendevalda att kräva förhandling innan nya system införs. Men det hjälper inte när ingen kallar. Att ändra arbetssätt betyder att klubben själv tar reda på vad som förändras i stället för att vänta på arbetsgivaren. Ett första steg är att begära en redovisning av vilka AI-verktyg som används i dag. Nästa steg är att komma överens med arbetsgivaren om att nya verktyg ska tas upp med klubben innan de börjar användas. AI kan också bli en stående punkt på dagordningen när arbetsgivaren informerar enligt MBL.

Sverige ska använda AI, och många tjänstemän vill det själva. Men en förändring som man kan påverka är lättare att säga ja till. Nästa gång en nytt AI-verktyg dyker upp i ditt system kan du ta med två frågor till klubbmötet: Vem bestämde det här? Och vad förhandlade vi om?

/Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion