Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Lär barn känna empati för djur

Man kan bedöma en nations moral efter hur den behandlar sina djur, sa Mahatma Gandhi. För oss som arbetar med djurskydd är det tydligt att man kan bedöma en människas moral efter hur han eller hon behandlar sina djur. Att öka empatin för djur är därför en god investering för ett mänskligare samhälle.
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Flera forskningsrapporter visar att det finns ett tydligt samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Våldsverkare börjar inte sällan sin brottsliga bana med att plåga djur och sedan gå vidare till människor. När vi ser barn kasta stenar på fåglar eller läser i tidningen om tonåringar som tänt eld på en kanin och filmat detta finns det således all anledning att reagera. Både för djurens och människornas skull.

Min organisation arbetar sedan ett antal år med värdegrundsmaterialet REDE (Respekt, Empati, Djur, Etik). Lärare kan gratis ladda ner materialet från nätet och använda i undervisningen för att träna barn i empatiskt tänkande kopplat till djur. Vi tog fram materialet för att man redan som barn ska få in tanken om respekt för djur som levande och kännande varelser. När REDE utvärderades av forskare så visade det sig att empatin ökade, inte bara för djur, utan även för medmänniskor. Framför allt hos pojkar såg man den effekten.

Självklart är det i första hand vuxna som ska ta ansvar för hur vi behandlar djur. Köttkonsumtionen ökar stadigt samtidigt som svenska grisbönder är i kris av den enkla anledningen att många väljer lågt pris framför gott djurskydd. Som konsumenter har vi ett stort ansvar och om priset för kött från djur som fått gå ute och inte stått uppbundna inomhus är för högt kan man välja att äta mindre kött.

Grunden för ett gott djurskydd är ändå, precis som skyddet för oss som arbetar, en bra politik. Nuvarande djurskyddslag fick Astrid Lindgren i present 1988. I höst presenterades förslaget till en ännu starkare lag. Förslaget innehåller många bra delar, som obligatorisk id-märkning av katter för att minska problemet med hemlösa katter, förslaget om förbud mot tidelag, ett slut för elefanter och sjölejon på cirkus samt att inga djur ska få stå uppbundna i stall.

Portalparagrafen i den svenska djurskyddslagen är att alla djur ska ha rätt att utföra sina naturliga beteenden. Men några djur verkar tyvärr vara undantagna i lagen. Minken är ett rovdjur vars naturliga beteende är att jaga och simma. Men på svenska minkfarmer hålls djuren instängda i små burar utan tillgång till vatten.

Nu i vinter går många barn och ungdomar omkring i pälsbollsmössor, en mössa med en tofs tillverkad av päls från blåräv eller kanin, djur uppfödda under minst lika dåliga förhållanden som de svenska minkarna. Är barn och ungdomar så hjärtlösa att de struntar i hur djuren haft det? Jag tror inte det, men jag tror att de inte vet hur deras pälsbollar producerats. Och det ansvaret bär vi vuxna. Kända artister och bloggare får betalt för att göra reklam för mössorna på sina sidor och struntar helt i att berätta sanningen om pälsuppfödningen.

Oavsett om djuren finns i våra hem som sällskap, ska bli mat på våra tallrikar, kläder eller lever vilt i våra skogar förtjänar de ett gott liv med rätt att utföra sina naturliga beteenden. Och det ansvaret bär vi gemensamt. Genom att visa djuren respekt och empati skapar vi också en ökad empati mellan oss människor. Så i stället för att se ett starkt djurskydd som en onödig lyx borde det vara ett självklart krav hos oss alla!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Avskaffa friskvårdstimmen – låt personalen träna varje dag

Den bästa friskvårdsförmånen är inte ett gymkort eller en schemalagd timme i veckan, utan friheten att träna när arbetsdagen tillåter, skriver Andreas Wallin.
Andreas Wallin Publicerad 17 november 2026, kl 06:00
Träna på jobbet istället för friskvårdstimme
Friskvårdsbidrag och gymkort räcker inte om arbetsdagen inte lämnar utrymme för träning,skriver Andreas Wallin. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Många arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag, gymkort och ibland en timmes träning i veckan. Det låter generöst. Men för många anställda är det inte pengar till ett gymkort som saknas. Det är tid. Efter 17 år som entreprenörer i byggbranschen är vi övertygade om att arbetsgivare behöver tänka om.

Andreas Wallin

När vi drev vårt byggföretag såg vi hur svårt det var att få ihop arbete, familj och träning. För den som ska vara på jobbet före sju är ett gympass före arbetsdagen sällan lockande. För småbarnsföräldern kan kvällsträning betyda ännu ett stressmoment mellan hämtning, matlagning och läggning. Och den som tränar på lunchen ska hinna byta om, duscha och äta innan nästa möte.

När tiden inte räcker är det ofta träningen som ryker först.

Så vi gjorde tvärtom. Vi avsatte omkring 60 kvadratmeter av våra lokaler och byggde ett ordentligt gym. Vi investerade hundratusentals kronor i utrustning, bra golv, omklädningsrum och duschar. Vi ordnade handdukar, tvål och schampo. Allt för att det skulle vara enkelt att träna och sedan gå tillbaka till jobbet.

Men den viktigaste investeringen var inte maskinerna. Det var förtroendet.

För den som ska vara på jobbet före sju är ett gympass före arbetsdagen sällan lockande

Vår policy var enkel: ”Träna när fan du vill.” Före jobbet, på lunchen eller mitt på förmiddagen om man behövde en paus. Det enda kravet var att arbetet skulle fungera, att kunderna fick det de blivit lovade och att kollegorna inte behövde göra någon annans jobb.

Den första invändningen från andra företagsledare brukar vara: ”Men tänk om folk missbrukar det?”

Det hände inte hos oss. En medarbetare som vill undvika att arbeta behöver knappast ett gym för att göra det. Det går lika bra att fastna i meningslösa möten, telefonen eller uppgifter som drar ut på tiden. Om någon inte levererar är det ett ledarskapsproblem, inte ett träningsproblem.

Hos oss kom vissa tidigare till arbetsplatsen för att träna. Andra stannade längre. Gymmet blev också en mötesplats för människor från olika delar av företaget. Ibland körde vi gemensam cirkelträning med en personlig tränare. Kollegor som sällan träffades i arbetet lärde känna varandra mellan vikterna och träningsredskapen.

Vi upplevde en stark sammanhållning och låg sjukfrånvaro. Vi kan inte bevisa att gymmet orsakade det. Men vi såg heller inga tecken på att människor presterade mindre för att de kunde träna under arbetsdagen. Tvärtom blev möjligheten ett tydligt argument när vi rekryterade.

Arbetsgivare behöver inte bara timmar vid ett skrivbord, utan medarbetare som orkar koncentrera sig

Vi behöver också ändra hur vi räknar. Ett två timmar långt möte betraktas utan vidare som arbete. Men 40 minuter i gymmet kan beskrivas som förlorad produktion. Varför? En arbetsgivare behöver inte bara timmar vid ett skrivbord, utan medarbetare som orkar koncentrera sig, samarbeta och prestera över tid.

Det betyder inte att varje träningsminut ger ekonomisk avkastning. Men det är lika orimligt att automatiskt räkna den som en ren förlust.

Ekonomin handlar dessutom om vad företaget redan betalar för. Många arbetsgivare subventionerar externa gymkort och friskvårdsportaler som används ojämnt. När vi byggde vårt gym kunde vi samtidigt sluta betala för externa kort. Ett eget gym är förstås inte lösningen överallt, men arbetsgivare borde fråga sig om friskvårdspengarna kan användas närmare arbetsplatsen – och med större effekt i vardagen.

Alla har inte kontorsjobb och alla arbetsgivare kan inte avsätta 60 kvadratmeter. En sjuksköterska, chaufför eller byggnadsarbetare kan inte alltid lämna arbetet när som helst. Men principen går att anpassa: ett mindre träningsrum, ett samarbete med ett närliggande gym, promenadmöten eller möjlighet att ta en löprunda när schemat tillåter.

Målet är att ta bort hinder, inte skapa nya krav

Och nej, alla måste inte träna. Ingen chef ska kontrollera steg, kroppsvikt eller träningspass. Målet är att ta bort hinder, inte skapa nya krav. Frihet fungerar bara om den är verklig – även när en medarbetare går till gymmet klockan tio på förmiddagen.

Arbetsgivare borde sluta fråga hur de har råd att låta människor träna under arbetsdagen och börja fråga vad det kostar när människor aldrig hinner.

Avskaffa den schemalagda friskvårdstimmen. Låt personalen kunna träna varje dag – när arbetet tillåter det och när det passar dem.

Andreas Wallin, entreprenör och vice vd, Longevity Life AB