Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingen överenskommelse om visstider

Regeringen förhalar i frågan om staplade visstidsanställningar. Det säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO, och förnekar bestämt att det förekommer någon överenskommelse mellan parterna om en ny undersökning av visstiderna.
Johanna Rovira Publicerad

Uppgifterna om att regeringen kommit överens med arbetsmarknadens parter om att ånyo ta itu med visstidsanställningarna har förnekats av både arbetsgivare och fack. Strax före jul träffades dock parterna, men bara för att bli informerade av arbetsdepartementets tjänstemän om att regeringen tänker genomföra en undersökning av staplade visstider hos en och samma arbetsgivare.

- Det finns absolut ingen överenskommelse, det har man fått om bakfoten, säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO, som var med på mötet.

- Tjänstemännen informerade om en ganska meningslös statistikövning som inte förändrar något i sak. Frågan gäller inte hur vanligt det är utan OM svenska regler kan missbrukas, vilket vi visat att de kan.

EU-kommissionen anser också att systemet för visstidsanställningar kan missbrukas och har hotat med stämning i EU-domstolen om inte Sverige ändrar reglerna. Statsministern skrev i höstas ett brev till Johannes Laitenberger, kabinettschef hos EU-kommissionens ordförande, men svaret från denne hemligstämplades.

I går, den 8 januari, rapporterade SR Ekot att de hade tagit del av brevet och menade att det inte finns mycket hopp att hämta när det gäller att undvika EU-domstolen.

- Kommissionen verkar ju stå på sig, säger Samuel Engblom.

- Regeringen försöker uppenbarligen vinna tid i hopp om att det ska bli en ny kommission efter valet till Europaparlamentet om några månader.

Parternas ansvar

Kollega har tidigare rapporterat om turerna kring staplandet av visstider.
Vid en interpellationsdebatt i riksdagen i september 2013 hävdade dåvarande arbetsmarknadsminister Hillevi Engström bland annat att det var upp till arbetsmarknadens parter att hantera eventuella missbruk av det befintliga regelverket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar