Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingen överenskommelse om visstider

Regeringen förhalar i frågan om staplade visstidsanställningar. Det säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO, och förnekar bestämt att det förekommer någon överenskommelse mellan parterna om en ny undersökning av visstiderna.
Johanna Rovira Publicerad

Uppgifterna om att regeringen kommit överens med arbetsmarknadens parter om att ånyo ta itu med visstidsanställningarna har förnekats av både arbetsgivare och fack. Strax före jul träffades dock parterna, men bara för att bli informerade av arbetsdepartementets tjänstemän om att regeringen tänker genomföra en undersökning av staplade visstider hos en och samma arbetsgivare.

- Det finns absolut ingen överenskommelse, det har man fått om bakfoten, säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO, som var med på mötet.

- Tjänstemännen informerade om en ganska meningslös statistikövning som inte förändrar något i sak. Frågan gäller inte hur vanligt det är utan OM svenska regler kan missbrukas, vilket vi visat att de kan.

EU-kommissionen anser också att systemet för visstidsanställningar kan missbrukas och har hotat med stämning i EU-domstolen om inte Sverige ändrar reglerna. Statsministern skrev i höstas ett brev till Johannes Laitenberger, kabinettschef hos EU-kommissionens ordförande, men svaret från denne hemligstämplades.

I går, den 8 januari, rapporterade SR Ekot att de hade tagit del av brevet och menade att det inte finns mycket hopp att hämta när det gäller att undvika EU-domstolen.

- Kommissionen verkar ju stå på sig, säger Samuel Engblom.

- Regeringen försöker uppenbarligen vinna tid i hopp om att det ska bli en ny kommission efter valet till Europaparlamentet om några månader.

Parternas ansvar

Kollega har tidigare rapporterat om turerna kring staplandet av visstider.
Vid en interpellationsdebatt i riksdagen i september 2013 hävdade dåvarande arbetsmarknadsminister Hillevi Engström bland annat att det var upp till arbetsmarknadens parter att hantera eventuella missbruk av det befintliga regelverket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.