Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Uppsägningstvister når sällan AD

Arbetstagare vinner allt oftare i Arbetsdomstolen (AD) enligt tidningen Arbetet. Men Unionens chefsjurist Martin Wästfelt delar inte den bilden. - Jag tror att det ligger på ungefär 50/50 och att det sett ut så även när man tittar bakåt i tiden.
Linnea Andersson Publicerad

Arbetets granskning visar också att det är svårt att vinna uppsägningar. Enligt deras statistik har arbetsgivarsidan vunnit fem av åtta uppsägningsfall hittills i år. Men Martin Wästfelt säger att siffrorna inte ger hela bilden, eftersom de flesta tvister görs upp i förlikning och aldrig hamnar i AD.

- Det här är toppen av ett isberg och jag tror att det är farligt att dra för stora växlar av den här typen av sammanställningar. Ur ett arbetstagarperspektiv handlar en uppsägningstvist ofta om pengar. Vid en förlikning erbjuds man kanske 70 procent av det belopp man har chans att få vid en vinst och då är det svårt att som arbetstagare tacka nej. Tar man det vidare till AD finns ju alltid risken att man förlorar och inte får några pengar alls, säger Martin Wästfelt.

Förutom att tvister om uppsägning ofta leder till förlikning, menar Martin Wästfelt att Unionens generösa inställning till att driva fall påverkar statistiken. Om det bara hade varit vinster i AD skulle det vara ett tecken på att man varit för restriktiva och endast drivit fall som man varit säkra på att vinna.

- Statistiken är missvisande eftersom vi driver fall som inte är jättestarka och är beredda att även ta de tvister som vi inte är säkra på att vinna till AD. Vi har en generös tillämpning eftersom det är viktigt att stå upp för principen och medlemmens rätt att driva fallet.

- Det kan dessutom bero på att vi blivit större och fått fler medlemmar som känner till den fackliga styrkan och vill driva sina fall, säger Martin Wästfelt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.