Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Årets guldnappsvinnare

För tionde året i rad delar Unionen i dag ut Guldnappen till Sveriges mest föräldravänliga arbetsplats. Och vinnaren är...Polarbröd!
Grattis, Karin Bodin (vd), hur känns det?
Linnea Andersson Publicerad
Guldnappen 2013

- Det är jättekul! Det är ett jättefint erkännande och väldigt roligt att andra tycker att vi gör bra saker. För oss är det viktigt med jämställdhet och att familjeliv och arbetsliv ska gå att kombinera.

Varför tror du att ni vann?

- Motiveringen handlar just om att vi jobbar för att kunna kombinera familjeliv och arbetsliv, men också att jag var föräldraledig från min VD-roll och att det i sig kan vara ett slags förebildsarbete och det är nog sant. Jag säger hela tiden till mina medarbetare att familjen går först och jag försöker föregå med gott exempel.

- Jag tillhör ägarfamiljen av Polarbröd och kom in som VD när jag hade två barn. Så kände vi i familjen att vi ville ha ett barn till, och då gjorde vi så förstås, för familjen och barnen är mycket viktigare än jobbet. Sedan var jag föräldraledig i tio månader och vi tog in en vikarie.

- Det är viktigt att man har koll på sina prioriteringar, jag tror att fler företag behöver bli bättre på det. Det är oroväckande att samhället har en ökande andel sjukskrivna kvinnor. Vi måste hjälpas åt att diskutera vad vi har för förväntningar på varandra. Vad är tillräckligt bra? Det är förfärligt om kvinnor blir sjukare för att vi inte kan skapa förutsättningar så att kvinnor både kan jobba och må bra.

Hur jobbar ni för att få ett mer föräldravänligt och jämställt arbetsliv?

- Genom att signalera att det är viktigt att vara föräldraledig och anpassa föräldraledigheter och arbetsplatsträffar. De flesta medarbetarna är kollektivanställda och jobbar skift, men vi försöker anpassa så gott vi kan. Vi bjuder in föräldralediga till möten så att de som vill kan ha kontakt med arbetsplatsen under ledigheten och så har vi video- och telefonmöten om någon är hemma med sjukt barn. Men generellt sett tror jag det är grundinställningen och insikten om att vi i första hand är människor, i andra hand medarbetare.

- Det är jättesynd att samhället har en sned förväntan på könen när det gäller föräldraansvar, att kvinnor ammar duger inte som resonemang. Det är jätteviktigt att kvinnor inte känner sig pressade att skynda tillbaka till jobbet, men arbetsplatsen måste våga vara flexibel, att man kan jobba vissa dagar eller halvtid.

Påverkar det att du som vd är kvinna och att ni har många kvinnor i bolagsstyrelsen?

- I ett familjeföretag, där till och med familj ingår i namnet, tror jag att familjen blir väldigt väsentlig. Nu råkar det vara många kvinnor här men jag hoppas att jag hade agerat på samma sätt om jag vore man. Men det är en hypotetisk fråga som är svår att svara på.

Har du något råd till andra företag som inte är lika bra som ni på föräldravänligt arbetsliv?

- Vi står inför en hård konkurrenssituation om arbetskraften framöver, när 40-talisterna går i pension och det är viktigt att visa vilka värderingar företaget har, så att folk kan ta ställning till om det stämmer överens med deras egna. För oss handlar det mycket om delaktighet och vi försöker lyfta upp medarbetare som är handlingskraftiga, helhjärtade och nytänkande eftersom det är våra värderingar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.