Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jobb försvinner när Volvo sparar miljarder

Volvokoncernen ska spara fyra miljarder kronor per år. Som en följd av sparprogrammet ska antalet konsulter och tillsvidareanställda tjänstemän minska.
Niklas Hallstedt Publicerad
Volvo

Besparingsåtgärderna "syftar till att öka effektivitet och konkurrenskraft", skriver Volvo i ett pressmeddelande. Framför allt är det lastbilsverksamheten som kommer att beröras.

Det finns inga planer på att dra ned på personal inom produktionen, i stället är det tillsvidareanställda och konsulter på tjänstemannasidan som berörs.

- Produktionen är ju den typ av verksamhet där man hela tiden anpassar sig löpande efter efterfrågan. Stabs- och supportfunktioner tenderar att inte påverkas särskilt mycket av cykler över tid. De finns där och fortsätter att rulla på. Har man då förvärvat ett antal bolag som vi gjort genom åren blir det lätt att ganska mycket görs på mer än ett ställe, säger informationschefen Mårten Wikforss till TT.

Totalt har Volvokoncernen 115 000 anställda världen över, varav cirka 69 000 är tjänstemän, enligt Wikforss.

Till Svenska Dagbladet säger Mikael Sällström, verkstadsklubbens ordförande och facklig representant i Volvos koncernstyrelse, att beskedet inte kommer som en överraskning. Facket vet dock inte hur många jobb som ska bort eller vilka länder som omfattas.

Sedan tidigare är det känt att det finns planer på en flytt av Volvos hyttfabrik från Umeå till Göteborg, uppger Mikael Sällström.

Inte heller för Urban Spännar, Unionens klubbordförande på Volvo i Göteborg, kommer sparpaketet överraskande.

- Det var det inte. Vi visste att det var på gång, säger han till TT.

Drygt 3 100 anställda är anslutna till facket Unionen vid Volvos olika anläggningar i Göteborgstrakten. Några detaljer om hur många tjänstemän som eventuellt kan komma att beröras av sparprogrammet har inte Urban Spännar.

Kostnaderna för omstruktureringsprogrammet, som ska vara fullt genomfört mot slutet av 2015, beräknas till fem miljarder, uppger Volvo.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.