Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Därför bråkar yngre och äldre på jobbet

De yngre fokuserar på sig själva och drivs av lust, de äldre tänker på kollektivet och låter pliktkänslan gå först. Det här en av anledningarna till att olika generationer ryker i hop med varandra på jobbet.
Petra Rendik Publicerad
Ung och gammal

Enligt forskaren Anders Parment uppstår slitningar och konflikter på arbetsplatser eftersom de olika generationerna präglas av den tidsanda som rådde när de växte upp, skriver Computer Sweden.

De äldre känner att de tappar inflytande medan de unga tar för sig och fokuserar på "jag" och "mitt". Men det betyder inte att alla 80- och 90-talister är egoister menar Anders Parmen. Den yngre generationen har vuxit upp i ett individualistiskt samhälle där deras utveckling ständigt hamnat i fokus. 40- och 50-talisterna är däremot fostrade i Folkrörelsesverige där kollektivet går först.

Yngre har också andra krav på vilket jobb man vill ha och tvekar inte  att byta arbete. Äldre är trogna arbetsgivaren medan yngre har inställningen att man byter jobb om man är missnöjd.

Jobb är snarare en plikt än självförverkligande för 40- och 50-talisterna, säger Anders Parment till Computer Sweden. Den yngre generationen drivs av lust och jobbar när de har inspiration. Det här skapar irritation hos äldre kollegor som anser att de yngre, oavsett hur ambitiösa de är, gör lite som de vill och när de vill.

Men enligt Anders Parment så går konflikterna att lösa. Försök att inse att vi alla är produkter av samhället vi växte upp i, var öppen och generös är hans råd. 

Generationskonflikterna kommer också att minska med tiden spår han. När de 40-talisterna nu går i pension försvinner friktionen mellan de och 80-talisterna.  90-talisterna som kommer in i arbetslivet opponerar sig heller inte lika starkt mot sina föräldrar och samhället som tidigare generationer har gjort.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Sju utbildningar som ger jobb

Har du insett att du måste byta jobb? Här är sju utbildningar som ger goda chanser till anställning – och så får du förändringen att bli verklighet.
David Österberg, Petra Rendik Publicerad 4 augusti 2026, kl 05:59
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.