Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Därför bråkar yngre och äldre på jobbet

De yngre fokuserar på sig själva och drivs av lust, de äldre tänker på kollektivet och låter pliktkänslan gå först. Det här en av anledningarna till att olika generationer ryker i hop med varandra på jobbet.
Petra Rendik Publicerad
Ung och gammal

Enligt forskaren Anders Parment uppstår slitningar och konflikter på arbetsplatser eftersom de olika generationerna präglas av den tidsanda som rådde när de växte upp, skriver Computer Sweden.

De äldre känner att de tappar inflytande medan de unga tar för sig och fokuserar på "jag" och "mitt". Men det betyder inte att alla 80- och 90-talister är egoister menar Anders Parmen. Den yngre generationen har vuxit upp i ett individualistiskt samhälle där deras utveckling ständigt hamnat i fokus. 40- och 50-talisterna är däremot fostrade i Folkrörelsesverige där kollektivet går först.

Yngre har också andra krav på vilket jobb man vill ha och tvekar inte  att byta arbete. Äldre är trogna arbetsgivaren medan yngre har inställningen att man byter jobb om man är missnöjd.

Jobb är snarare en plikt än självförverkligande för 40- och 50-talisterna, säger Anders Parment till Computer Sweden. Den yngre generationen drivs av lust och jobbar när de har inspiration. Det här skapar irritation hos äldre kollegor som anser att de yngre, oavsett hur ambitiösa de är, gör lite som de vill och när de vill.

Men enligt Anders Parment så går konflikterna att lösa. Försök att inse att vi alla är produkter av samhället vi växte upp i, var öppen och generös är hans råd. 

Generationskonflikterna kommer också att minska med tiden spår han. När de 40-talisterna nu går i pension försvinner friktionen mellan de och 80-talisterna.  90-talisterna som kommer in i arbetslivet opponerar sig heller inte lika starkt mot sina föräldrar och samhället som tidigare generationer har gjort.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.