Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Färre kollektivavtal - ett hot mot den svenska modellen

Andelen anställda med kollektivavtal minskar kraftigt. I dag kan upp till 750 000 löntagare sakna tjänstepension och försäkringar kopplade till avtalen. Dessutom skulle en fortsatt minskning på sikt kunna bli ett hot mot den svenska modellen.
- Arbetsgivarna borde ta ett större ansvar, säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.
Niklas Hallstedt Publicerad

Enligt Folksams rapport Välfärdstendens har andelen löntagare med kollektivavtal minskat med fem procentenheter på bara två år. Uppskattningsvis står mellan 420 000 och 750 000 anställda utanför avtalens försäkringsskydd.  Det kan innebära ett betydande ekonomiskt avbräck när man blir sjuk, råkar ut för en arbetsskada eller går i pension. En person som har en månadslön på 25 000 kronor och saknar kollektivavtal får till exempel 2 400 kronor mindre i ersättning per månad vid sjukdom, visar rapporten.

På sikt finns det ytterligare faror med att allt färre omfattas av kollektivavtal. Den svenska modellen bygger på att villkor bestäms i avtal mellan arbetsmarknadens parter och inte i lag. Men om allt för få har avtal förlorar de till slut sin styrka och legitimitet. Än så länge är det dock långt dit, internationellt sett är fortfarande täckningsgraden unikt  hög i Sverige, påpekar Roger Mörtvik som menar att minskningen i första hand har strukturella orsaker.

- Det sker en omstrukturering av jobb och företag hela tiden, det är omvandling av arbetsmarknaden från stora företag till många små företag inom tjänstesektorn. Där är kollektivavtalstäckningen lägre.

Roger Mörtvik anser inte att det enbart är en fråga för facket, arbetsgivarna har ett minst lika stort intresse av att det tecknas avtal. Kollektivavtalen ger också arbetsgivarna fördelar, bland annat fasta spelregler och arbetsfred. I Sverige är strejker och andra konflikter på arbetsmarknaden ovanliga.

- Arbetsgivarorganisationerna har ett oerhört ansvar. Jag tycker att de borde bemöda sig mer, de borde ligga på tuffare och också tala väl för vikten av kollektivavtalen. I stället verkar det som om kollektivavtal ofta beskrivs som något jobbigt och dyrt. Jag tycker inte att arbetsgivarna är så starka ambassadörer för avtal som de borde vara.

Han lyfter fram den nyss avslutade strejken i Fränsta som exempel. I det fallet tog Unionens medlemmar fajten för att få till kollektivavtal på ett callcenter. Det slutade med att arbetsgivaren, finansbolaget Peak Partners, lade ned verksamheten.

- Jag är oerhört förvånad över att man från arbetsgivarorganisationerna inte reagerade kraftigare mot detta. Man borde haft ett intresse av att gå ut och markera att det här inte är ett bra sätt att agera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.