Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Åsbrink förändrar inte SPP

Publicerad

Pensionsföretaget SPP kommer knappast att förändras trots att facket handplockat den nye styrelseordföranden, Erik Åsbrink.

Åsbrink efterträder Ingemar Mundebo, som hade nominerats av arbetsgivarna. Den nye ordföranden uppger dock att han inte tänker lägga om kursen. Han svarar försiktigt och undvikande på de flesta av våra frågor.
–Jag ska se till företagets intressen. Jag är medveten om att det finns två parter, men jag ser inte som min uppgift att företräda vare sig arbetsgivare eller löntagare, säger Åsbrink.
Hur ser du på att SPP placerar så mycker pengar i aktier?
–Det är inte min sak att nu avge några programförklaringar vad gäller placeringspolicyn. Jag kan bara konstatera att reglerna är sådana att ITP-pensionerna inte bestäms av hur hög avkastningen är. Trots detta ser jag det som naturligt att eftersträva en så hög avkastning som möjligt och att SPP därför ökat andelen aktier.
Ska SPP ta hänsyn till företagens etiska och miljömässiga agerande?
–Den här typen av frågor får större och större uppmärksamhet, och jag kan se goda skäl till det. Sedan kan man säga att det alltid är svårt med gränsdragningarna.
–Men att frågorna finns i folks medvetande är en realitet, och man måste också från SPP:s sida ta hänsyn till det. (Åsbrink tillägger senare att han dock inte tänker driva den frågan i styrelsen.)
Ska SPP ta något ansvar för svenska företag?
–Jag anser inte att SPP har några speciella näringspolitiska uppgifter. SPP:s uppgift måste vara att sköta sina åtaganden på bästa sätt, däribland se till att avkastningen blir den bästa.
Har det någon betydelse vad tjänstemännen och pensionärerna tycker?
–Det måste man naturligtvis väga in. Men jag tror att man är ute på farliga vägar om man tar på sig näringspolitiska uppgifter. I klartext tycker jag inte att man ska acceptera sämre avkastning för att ett företag är svenskt.
Många pensionärer är kritiska emot att SPP:s överskott inte används till att höja pensionerna.
–Det är psykologiskt fullt förståeligt att man reagerar på det sätt man gör. Samtidigt är uppenbarligen ITP-systemet konstruerat så att man inte får någon extra del av den avkastning som har uppkommit. Jag tror att många nu är medvetna om att en pension som bygger på premiernas avkastning i vissa fall kan vara förmånligare. Men det finns också en risk, det kan också gå åt motsatt håll. Så det är inte alltid ett sådant system är bättre.
Har du några speciella frågor som du kommer att driva i SPP?
–Endast utförsäljningen av de konkurrensutsatta delarna av bolaget.

ANDERS ELLQVIST och DAG BREMBERG© siftidningen 2000

Se även: De okända maktspelarna (del 1)
Mer aktier ger mer pengar –men inte till pensionärerna (del 2)
SPP har makt över storföretagen (del 3)

Fakta Erik Åsbrink

Ålder

: 53
Uppdrag: Styrelseordförande i SPP och Citizenyes. Styrelseledamot i Wallenstam, Netlight Consulting, USP Health Care, Sign On, SBI Holding, IPM. Rådgivare åt finansbanken ABN Amro. Tidigare bl a vd i fastighetsbolaget Vasakronan och finansminister (s) 1996-1999.
Arvoden: För uppdraget i SPP: 250 000 kr per år samt 66000 kr för att sitta i SPP:s finansdelegation.
Aktieinnehav: Citizenyes.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.