Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Klart med kompetenskonton tidigast 2001

Publicerad

Klart med kompetenskonton tidigast 2001

Pengarna finns – men ingen vet ännu hur de ska användas. Första årets statliga kompetenspengar får regeringen lägga i sparbössan tills utredningen om individuell kompetensutveckling blir klar.

Trots att pengarna finns redan nästa år blir det inga kompetenskonton förrän tidigast 2001. Nu startar en utredning som ska titta närmare på hur det ska gå till när alla svenskar ska höja sin kompetens. Den blir klar tidigast om ett år.
Och de 1,35 miljarder som regeringen öronmärkte för kompetensutveckling i budgeten för nästa år samlas på hög.
Det är inget konstigt med det. Pengarna sparas tills det är dags att använda dem, säger biträdande näringsminister Mona Sahlin.
I direktiven för utredningen slår regeringen fast att alla ska få ett eget kompetenskonto. En del av lönen ska sättas undan skattefritt. Utredningen ska undersöka vilken roll arbetsmarknadens parter kan få. En delredovisning av utredningen kommer redan i april nästa år. Då ska parterna få möjlighet att tycka till.
Systemet växer beroende på vad individen och arbetsgivaren skjuter till. Det här blir stort och viktigt. Kompetensen är det viktigaste för individens trygghet och kan förebygga arbetslöshet.
Mona Sahlin poängterar att även korttidsanställda och egenföretagare ska få del av kompetensutvecklingen. Utredningen ska ta reda på hur.
- Det är viktigt att det blir ett brett system. Det ska inte bara vara yrkesrelaterat. Pengarna ska användas som individen vill. För att plugga på högskola, lära sig engelska eller för att praktisera på en annan arbetsplats.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.