Om valet står mellan arbetslöshet och ett avtal där du går med på att högst tillfälligt sänka din lön en aning, och dessutom får ledigt en dag i veckan, vad väljer du? Det finns en vacker tanke med krisavtalen - vi delar solidariskt på det arbete som finns och får dessutom möjlighet att förkovra oss eller umgås mer med familjen. Visserligen blir lönekuvertet lite sladdrigare, men å andra sidan får du tid att baka bröd och göra långkok och kanske slipper pendlingskostnader en dag i veckan.
Kanske säger din magkänsla att krisavtalsalternativet låter bäst - företaget slipper konka och du och dina kollegor slipper slåss med 400 000 andra arbetslösa om nytt jobb. Fem av tio anställda resonerar som du och kan mycket väl tänka sig sänkt lön för att behålla arbetet, visar en undersökning som Kollega gjort.

- Det är inte så förvånande. Folk är tyvärr beredda att gå med på ganska mycket och det är just därför det inte ska vara tillåtet att gå med på lönesänkningar på individuell basis, säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO.

- Arbetstagare har sämre förhandlingsläge än arbetsgivare och det är därför vi har skyddsregler. Det leder inte till fler jobb att rea ut arbetskraft. På lång sikt är det inte vettigt att konkurrera med låga löner.
Samuel Engblom är inte emot krisavtal, utan anser att de var nödvändiga då, för fyra år sedan, när landet verkligen upplevde en ekonomisk kris. Det som regleras i kollektivavtal är alltid schyst, menar han, men hoppas att förslaget om ett avtal om korttidsarbete ska ersätta behovet av fler krisavtal.

- Det är farligt om enskilda arbetsgivare har sin egen definition av vad som är kris, säger Samuel Engblom.  

- Om man använder begreppet kris lite hur som helst blir det galet, då slutar det kanske med att vi är tillbaka i system där man i princip är behovsanställd och avlönas per timme. Det är inte så vi vill ha det, säger Bo Hallberg, avtalsexpert på Unionen.

IF Metall tecknade mellan 350 och 400 krisavtal 2009 och hävdar att avtalen räddade 15 000 jobb. Men på Metall var krisavtalen mer kontroversiella, så det finns större skäl att försvara dem i efterhand. På Unionen tar man knappt ordet krisavtal i sin mun längre.

- Vår principiella inställning är att vi inte befinner oss i samma situation som 2009 och av det skälet rekommenderar vi våra regioner och klubbar att inte teckna krisavtal, säger Bo Hallberg.

Likväl förekommer de. Avtal om sänkt lön har tecknats bland annat på SSAB i Borlänge och Luleå och på Ovako i Hofors. Medlemmarna där kan komma att få obehagliga överraskningar om det visar sig att företagen ändå går omkull eller om medlemmarna blir sjuka eller föräldralediga innan konjunkturen svängt.

- Samhället förlorar också på krisavtal, När anställda får mindre lön minskar köpkraften och det drabbar handeln, säger Johan Ulvenlöv på Unionen.