För tjugofem år sedan tyckte Kaliforniens dåvarande guvernör att han hade fått en genial idé. Han skulle höja medborgarnas självkänsla och på det sättet få hejd på missbruk och kriminalitet. Men projektet misslyckades redan i sin linda. Forskarna kom fram till att de positiva effekterna med god självkänsla var överdrivna. Det var inte ens säkert att det gick att förbättra den genom riktade insatser.

Samma upptäckt gjorde professor Roy Baumeister i Florida tjugo år senare, nu genom mycket mer avancerade forskningsmetoder. Han och hans team lade bland annat märke till att personer med hög självkänsla i allmänhet tror att de är mer eftertraktade och populära än andra men att den uppfattningen sällan stämmer med omgivningens. Hög självkänsla gör det heller inte lättare att hantera svårigheter och den har bara en marginell inverkan på prestationer i arbetslivet.

Alexander Rozental, legitimerad psykolog på Psykologifabriken, säger att Baumeisters rapport visar att många insatser som syftar till att öka individens självkänsla är fruktlösa.

- Det är en viktig iakttagelse eftersom det tyder på att man måste se över hur man ska gå tillväga för att stärka människors tilltro till sig själva. Det innebär dessutom att beställare på skolor och arbetsplatser bör ställa sig kritiska till vad det är för något de köper in. I bästa fall är insatserna bortkastad tid, men i värsta fall skadliga, vilket är viktigt att tänka på nu när begreppet självkänsla är i ropet.

Vad betyder självkänsla?

- Begreppet är luddigt och det är ett problem att det har blivit så populärt. Det är bättre att definiera självkänsla som "tilltro till sin egen förmåga". Vi bygger upp den genom konkreta erfarenheter under livet där vi lyckas med saker vi tar oss an, till exempel i skola, på jobbet eller i våra relationer. Men tilltron till sin egen förmåga kan variera mellan olika områden i livet, därför är det problematiskt att uttrycka sig som om vi hade en övergripande självkänsla. Vi kan exempelvis uppleva oss duktiga på arbetsplatsen, men sämre som förälder, vilket gör självkänslan mer situationsspecifik.

Baumeister menar att personer med hög självkänsla i högre grad utsätter andra för mobbning eller är passiva åskådare till mobbning. Jag trodde det var tvärtom.

 - Rent intuitivt kan man tycka att den som mobbar gör det för att kompensera sin dåliga självkänsla men det finns inga belägg för det.

Finns det fördelar med hög självkänsla?

- Personer med hög självkänsla kan fortsätta jobba på en uppgift trots motgångar och de kan stå för en motsatt åsikt i en grupp. Risken för att drabbas av ätstörningar är mindre för dem och de kan uppleva en högre grad av lycka.

- Men det är svårt att fastställa om hög självkänsla leder till positiva saker eller om det är summan av vad vi gör som ger oss bättre självkänsla. Den överdrivna fokuseringen på självkänsla gör att man lätt tänker i fel banor.

Hur då?

- Många föreläsare och andra personligheter påstår att dålig självkänsla är roten till mycket ont och att vi genom deras självhjälpsböcker kan få en bättre självkänsla. Men det finns inget forskningsstöd som talar för att det är så.

- Bara för att Mia Törnblom lyckades betyder det inte att det gäller för andra. Tvärtom. För dem som har låg självkänsla kan råden leda till att de börjar jämföra sig med andra eller börjar värdera sig själva utifrån. Sedan när de inte når upp till vad de tror är andras krav skuldbelägger de sig själva.

Finns det något som är bra med självhjälpsböcker?

- Det finns många positiva aspekter i åtminstone de böcker som är grundade på psykologisk forskning och beprövad erfarenhet. Självhjälpsböcker som är inriktade på specifika problem  som nedstämdhet eller social fobi har en effekt - om läsaren gör de övningar som står i dem. Självhjälpsböcker som däremot är inriktade på mer övergripande problem, som att må bättre, få bättre självkänsla eller bli lyckligare fungerar dock inte.

Många utbildade psykoterapeuter erbjuder olika terapier för att stärka självkänslan.

- Jag kan tänka mig att det finns patienter som söker hjälp för att få bättre självkänsla men när man har pratat ett tag framgår det att problemet kanske snarare är att patienten vill bli mer social eller vill våga mingla och då finns det saker att jobba med.

Kan man bygga upp tilltron till sig egen förmåga?

- Har man en väska full med erfarenheter så känns det inte så farligt att få kritik någon gång, och erfarenheter får man genom att lära sig att bemästra konkreta situationer som man uppfattar som svåra. Men de ska utföras i små steg, man kan ju inte skriva en uppsats innan man har lärt sig alfabetet.