Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"SAS dikterar villkoren"

SAS planerar kraftiga besparingar, bland annat vill man sänka löner och försämra pensionsvillkoren.
- Vi upplever det som ett diktat, vi har aldrig varit inne i en förhandling om det, säger Christer Karlsson, Unionens ordförande för kabinpersonalen.
Niklas Hallstedt Publicerad

Totalt ska SAS spara tre miljarder. Dessutom ska delar av verksamheten säljas, vilket även det beräknas ge tre miljarder.

I ett uttalande lägger SAS vd Rickard Gustafson ett stort ansvar på de anställda: "Jag hoppas att våra lojala och dedikerade medarbetare har viljan att kämpa för att SAS ska överleva och därmed säkra våra arbetsplatser".

Ryktet talar om planerade lönesänkningar på 15 procent för den flygande personalen. Men kommer de kabinanställda Unionenmedlemmarna ställa upp på det?

- Jag tror inte det. Men det kan jag inte svara på ärligt talat. Vi har inte fått tala om det här för våra medlemmar, säger Christer Karlsson som poängterar att man från fackets sida inte motsätter sig att man vidtar åtgärder för att minska företagets kostnader. Däremot är han irriterad över hur processen gått till.

- Vi som representerar de anställda är minst sagt förvånade över att man inte velat ta in oss i diskussionen. Vi har varit tydliga med att vi förväntar oss att vi kommer med i loopen. Då har vi fått höra att det här inte är något grupparbete.

Nu förväntar han sig att det ska bli en regelrätt förhandling.

- SAS har haft uppfattning att det här ska vara ett diktat: take it or leave it. Svenska modellen och samarbete tycks inte vara något man håller på med.

Unionens Sven Cahier som är ordförande i SAS tjänstemannaförening, de markanställda, konstaterar att syftet med sparplanen att få företaget att generera vinst är "lovvärt".

- Men det är ett tungt besked och en tuff plan.

Sven Cahier ser flera problem med planerna. Dels vill SAS outsourca markpersonalen, trots att de vill vara kvar inom företaget. Dels vill de ändra villkoren för de anställda.

- När det gäller pensionen vill man gå från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensioner. Det har vi ju redan gjort i Sverige. Vad gäller löner så är det individuella löner inom mitt område. Jag har inga befogenheter att gå med på generella lönesänkningar. Det är individen som är avtalspart.

I ett pressmeddelande säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg att förbundet är kritiskt till "att en orimlig börda och ett stort ansvar för SAS kris läggs på medarbetarna".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet