Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kompetenspengar fortsätter att spöka

De pengar som avsattes till kompetensutveckling i avtalen för två år sedan ställer till det i förhandlingarna med Almega. I fredags fick medlarna ta del av problemet vid ett möte på Svenskt Näringsliv.
Niklas Hallstedt Publicerad

I avtalen 2010 fick man till en skrivning om att 0,2 procent av lönesumman skulle avsättas för kompetensutveckling. De pengarna kom dock aldrig till användning. I samband med att PTK och Svenskt Näringsliv kom överens om att inleda förhandlingar om ett nytt så kallat omställningsavtal beslöt man också att det var där frågor om kompetensutveckling skulle behandlas. Enligt Unionens förhandlingschef Niklas Hjert innebär detta att 0,2:an måste lösas in vid branschförhandlingarna,  något som Almega vägrar rätta sig efter.

- Alla andra områden: industrin, bygg och transport har gått med på att 0,2:an ska lösas av. Jag förväntar mig att också Almega ska stå för överenskommelsen, säger Niklas Hjert.

På mötet på Svenskt Näringsliv medverkade bland andra Almegas vd Jonas Milton, Unionens förhandlingschef Niklas Hjert och Medlingsinstitutets chef Claes Stråth.

Jonas Milton säger för sin del att man under mötet pratade om hur frågan ska lösas och att man "kanske kom en bit på väg" .

- Vår uppfattning är att om det inte blir kompetensutveckling så får vi lösa det här på annat sätt. Vi har aldrig sagt att vi inte ska göra rätt för oss. Men vi vill se på lösningar som passar de olika branscherna.

Fast helst vill man inte betala ut de 0,2 procenten rakt av i pengar.

- Företagarna har kommit överens om att det här ska användas till kompetensutveckling och då tycker man i första hand att det ska göras det. Där har vi ett problem. Om vi får bestämma så ska man lägga pengarna på kompetensutveckling.

Jonas Milton är optimistisk om att man ändå kommer att nå fram till en lösning. Inom kort kommer frivillig medling inledas på området Utveckling och tjänster. Löser man frågan där lär troligtvis fler avtalsområden följa efter.

- Ja, det försvårar inte om jag uttrycker mig så, säger Jonas Milton.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.