Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svensk Handel redo teckna avtal med Unionen först

När LO-förbundet Handels kräver mer blir det läge för Unionen att smita före i avtalstecknandet.
- Egentligen spelar det ingen roll med vem vi träffar avtal först, säger arbetsgivarorganisationen Svensk Handels vd Dag Klackenberg.
Niklas Hallstedt Publicerad

Snart börjar påskveckan, ett gyllene tillfälle för fackförbund i handeln att varsla om strejk. Handels avtal för 225 000 anställda i butiker och på lager löper nämligen ut på lördag. Och än så länge står parterna långt ifrån varandra. Handels vill ha minst 860 kronor per anställd plus en jämställdhetspott. Arbetsgivarna i Svensk Handel säger blankt nej. Enligt dem motsvarar Handels krav en löneökning på 4,7 procent, själva erbjuder de 2,6 procent på tolv månader, alltså detsamma som inom industrin.

Även på tjänstemannasidan pågår förhandlingar om ett nytt avtal. För Unionen, vars avtal löper ut en månad efter Handels, den sista april, finns det goda skäl att skriva på kvickt.

Skulle Handels få ut mer än de 2,6 procenten skapar det nämligen problem för tjänstemannafacket. Att Unionen skulle kräva mer är inte att tänka på, det skulle försämra trovärdigheten i kommande avtalsförhandlingar. Samtidigt kan man räkna med intern kritik om Unionens medlemmar i handeln ser att de LO-anslutna kollegorna redan lyckats få ett större påslag än vad det egna förbundet kräver.

Arbetsgivarna har för sin del inget emot att skriva avtal med Unionen först, trots att avtalet löper ut en månad senare än Handels.

- Vi skriver på så fort det är klart. Vi tänker inte sitta och vänta till sista april. Nu är det de berömda 0,2 procenten vi tjafsar om, det måste vi lösa på något sätt.

De 0,2 procenten är pengar som avsattes för kompetensutveckling i 2010 års avtal. På tekniksidan föll de ut som lön i det nya avtalet, något som handelsarbetsgivarna inte är pigga på.

- Det handlar om ett kort avtal. En förkrossande majoritet har bestämt att 2,6 procent på tolv månader är vad vi ska hålla oss till. Då är det bara för alla att göra det, tycker jag, säger Dag Klackenberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.