Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nej från LO till las-uppgörelse

Las-förhandlingarna misslyckades ännu en gång efter att LO sagt nej till slutbudet.
– Det innehöll en del som var bra, men alldeles för många skulle stå utan anställningsskydd, sa Susanna Gideonsson, ordförande för LO, på en presskonferens.
PTK var dock nöjda med förslaget.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT, Alexander Larsson Vierth / TT
"Nu har vi försökt, och nu har vi slutligen gett upp för den här gången", säger Susanna Gideonsson, ordförande i LO. Fredrik Sandberg / TT, Alexander Larsson Vierth / TT

Sent på fredagseftermiddagen stod det klart att las-förhandlingen misslyckats ännu en gång. En enig styrelse i LO valde att nobba det förslag som parterna förhandlat kring sedan i går morse.

– Det här är inget jätteroligt besked att lämna. Vi hade velat nå lite längre men har beslutat oss för att förkasta förslaget. Vi har verkligen försökt och förslaget innehöll en del som var bra. Men det innehöll också delar som var mindre bra: alldeles för många skulle stå utan anställningsskydd, sa LO-ordföranden Susanna Gideonsson på en presskonferens.

Hon sa också att las-utredningen försvårat parternas förhandlingar.

– Den politiska inblandningen har inte varit till godo. Vi upplever att utredningen hela tiden har funnits som ett alternativ.

Även Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, ansåg att utredningen förstört förhandlingen.

– Med lagförslaget blev uppförsbacken för svår.

Vad som händer nu återstår att se. Enligt januariöverenskommelsen skulle las-utredningen bli lag om parterna inte kom överens. Vänsterpartiet har dock hotat med misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S) om det blir så. Partiet anser att innehållet skulle försvaga arbetstagarnas ställning alltför mycket.

Även Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har sagt att utredningen är obalanserad till arbetsgivarnas fördel. Liberalerna och Centerpartiet anser dock att utredningens förslag är det som gäller.

Utredningen är ute på remiss och ett lagförslag väntas först nästa höst.

Det är också oklart om LO, PTK och Svenskt Näringsliv kommer att återuppta sina förhandlingar.

– Vi har gett upp för den här gången. Många av frågorna kommer att flyttas till avtalsrörelsen, sa Susanna Gideonsson.

Enligt Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv, är dörren nu stängd för ytterligare förhandlingar.

– Nu blir det istället lagstiftaren som måste ta ansvaret att förbättra regelverken på arbetsmarknaden så att det blir lättare både att anställa och att få ett jobb. Svenskt Näringsliv är övertygad om att det är en sämre lösning för Sverige och den svenska modellen än om parterna träffat en överenskommelse i enlighet med kompromissen. Men det finns efter LOs beslut ingen annan väg än lagstiftningsvägen. Vi beklagar det, säger han i ett pressmeddelande.

Han säger också att han är besviken över att LO sa nej.

– Det är en djup besvikelse att LO inte kan acceptera den kompromiss som togs fram i förhandlingsrummet. Det är särskilt uppseendeväckande att LOs styrelse är enig om att inte anta kompromissen.

PTK, där Unionen ingår, ställde sig bakom överenskommelsen. Enligt Martin Linder, ordförande för PTK (och Unionen) skulle förslaget ha stärkt tryggheten för visstidsanställda. Dessutom innehöll det ett stöd till kompetensutveckling för både anställda och arbetslösa. 

–  Det hade stärkt individens trygghet, men också svensk konkurrenskraft och omställningsförmåga, säger Martin Linder i ett pressmeddelande.

PTK håller inte med LO om att anställningsskyddet skulle ha försvagats.

– Totalt sett hade tryggheten på arbetsmarknaden förbättrats och Sverige hade stått bättre rustat för omställning, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.