Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nej från LO till las-uppgörelse

Las-förhandlingarna misslyckades ännu en gång efter att LO sagt nej till slutbudet.
– Det innehöll en del som var bra, men alldeles för många skulle stå utan anställningsskydd, sa Susanna Gideonsson, ordförande för LO, på en presskonferens.
PTK var dock nöjda med förslaget.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT, Alexander Larsson Vierth / TT
"Nu har vi försökt, och nu har vi slutligen gett upp för den här gången", säger Susanna Gideonsson, ordförande i LO. Fredrik Sandberg / TT, Alexander Larsson Vierth / TT

Sent på fredagseftermiddagen stod det klart att las-förhandlingen misslyckats ännu en gång. En enig styrelse i LO valde att nobba det förslag som parterna förhandlat kring sedan i går morse.

– Det här är inget jätteroligt besked att lämna. Vi hade velat nå lite längre men har beslutat oss för att förkasta förslaget. Vi har verkligen försökt och förslaget innehöll en del som var bra. Men det innehöll också delar som var mindre bra: alldeles för många skulle stå utan anställningsskydd, sa LO-ordföranden Susanna Gideonsson på en presskonferens.

Hon sa också att las-utredningen försvårat parternas förhandlingar.

– Den politiska inblandningen har inte varit till godo. Vi upplever att utredningen hela tiden har funnits som ett alternativ.

Även Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, ansåg att utredningen förstört förhandlingen.

– Med lagförslaget blev uppförsbacken för svår.

Vad som händer nu återstår att se. Enligt januariöverenskommelsen skulle las-utredningen bli lag om parterna inte kom överens. Vänsterpartiet har dock hotat med misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S) om det blir så. Partiet anser att innehållet skulle försvaga arbetstagarnas ställning alltför mycket.

Även Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har sagt att utredningen är obalanserad till arbetsgivarnas fördel. Liberalerna och Centerpartiet anser dock att utredningens förslag är det som gäller.

Utredningen är ute på remiss och ett lagförslag väntas först nästa höst.

Det är också oklart om LO, PTK och Svenskt Näringsliv kommer att återuppta sina förhandlingar.

– Vi har gett upp för den här gången. Många av frågorna kommer att flyttas till avtalsrörelsen, sa Susanna Gideonsson.

Enligt Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv, är dörren nu stängd för ytterligare förhandlingar.

– Nu blir det istället lagstiftaren som måste ta ansvaret att förbättra regelverken på arbetsmarknaden så att det blir lättare både att anställa och att få ett jobb. Svenskt Näringsliv är övertygad om att det är en sämre lösning för Sverige och den svenska modellen än om parterna träffat en överenskommelse i enlighet med kompromissen. Men det finns efter LOs beslut ingen annan väg än lagstiftningsvägen. Vi beklagar det, säger han i ett pressmeddelande.

Han säger också att han är besviken över att LO sa nej.

– Det är en djup besvikelse att LO inte kan acceptera den kompromiss som togs fram i förhandlingsrummet. Det är särskilt uppseendeväckande att LOs styrelse är enig om att inte anta kompromissen.

PTK, där Unionen ingår, ställde sig bakom överenskommelsen. Enligt Martin Linder, ordförande för PTK (och Unionen) skulle förslaget ha stärkt tryggheten för visstidsanställda. Dessutom innehöll det ett stöd till kompetensutveckling för både anställda och arbetslösa. 

–  Det hade stärkt individens trygghet, men också svensk konkurrenskraft och omställningsförmåga, säger Martin Linder i ett pressmeddelande.

PTK håller inte med LO om att anställningsskyddet skulle ha försvagats.

– Totalt sett hade tryggheten på arbetsmarknaden förbättrats och Sverige hade stått bättre rustat för omställning, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.