Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Missnöjda medlemmar fick pengar av Unionen

Förra året betalade Unionen ut 162 761 kronor till medlemmar som ansåg sig blivit felaktigt behandlade av förbundet. En minskning med 88 procent jämfört med för fem år sedan.
Lina Björk Publicerad 4 februari 2020, kl 07:00
Fredrik Sandberg/TT
Att antalet personer som anmäler klagomål om Unionen till förbundsstyrelsen har minskat, kan bero på att man numera försöker lösa konflikter så nära medlemmen det går. Fredrik Sandberg/TT

Unionen förhandlar och ger råd åt tusentals medlemmar varje år. De flesta är nöjda med stödet de får, men skulle du anse att du fått bristfällig hjälp finns det möjlighet att ta upp ditt klagomål hos förbundsstyrelsen, något som utnyttjas av ett antal medlemmar varje år.

Förra året avgjordes 31 så kallade besvärsärenden, och 162 761 kronor betalades ut till missnöjda medlemmar. Det är betydligt mindre pengar än för fem år sedan då sammanlagt 1,3 miljoner kronor betalades ut. En möjlig förklaring till det kan vara att Unionen ändrat sina interna rutiner kring besvärsärenden och i första hand försöker att lösa konflikten så ”nära” medlemmen det går, alltså på klubb- eller regional nivå. 

Siffrorna har varierat lite under åren och bör tas med en nypa salt då vissa klagomål eskalerar när publika händelser blossar upp och då skickas vidare till andra enheter på Unionen som är experter på frågan.  De slutar då att klassas som besvärsärenden. Ett exempel på det var när frågan huruvida det var möjligt att vara förtroendevald i Unionen och samtidigt vara aktiv i Sverigedemokraterna var aktuell.

Annan kritik kan handla om medlemmar som trott att de gått med i a-kassan när de blivit medlemmar i förbundet, men sedan inte fått ta del av inkomstförsäkringen när de blivit uppsagda på grund av att Unionen och dess a-kassa är skilda från varandra. Andra orsaker kan vara att medlemmar ifrågasätter avtalsturlistor, det vill säga avsteg från turordningsreglerna i las som fackklubben gjort med arbetsgivaren, eller att de tycker sig fått felaktiga råd vid kontakt med förbundet.

Det är några ärenden per år, där Unionens ansvarsförsäkring kan bli aktuell. Ungefär en medlem per år väljer också att väcka åtal mot förbundet i domstol. Undantaget var 2012, då 190 kabinanställda på SAS valde att stämma sitt fackförbund efter att man tecknat en pensionsöverrenskommelse med arbetsgivaren som medlemmarna inte stod bakom.

Läs mer: Unionenmedlemmar på SAS  stämmer Unionen

2015: Betalades totalt 1 332 333 kronor, varav Folksam betalade 879 948 kronor
2016: Betalades totalt 1 023 076 kronor, varav Folksam inte betalade något.
2017: Betalades totalt 281 548 kronor, varav Folksam betalade 78 000 kronor.
2018: Betalades totalt 459 398 kronor, varav Folksam betalade 270 373 kronor.
2019: Betalades totalt 162 761 kronor, varav Folksam betalade 75 347 kronor.

Unionens ansvarsförsäkring hos Folksam, ska täcka eventuella skadeståndsskyldigheter. Om en medlem har ett ersättningskrav gör försäkringsbolaget en egen bedömning och prövning om det ska betalas ut några pengar.

Fakta

Förbundet skiljer på två typer av så kallade besvärsärenden. Det första är ärenden där medlemmar anser att de blivit felbehandlade och vill ha ekonomisk kompensation för det. Det andra är ärenden där medlemmen tycker att information eller en förhandling inte gått rätt till, men inte vill ha någon ersättning.

Även om inget krav på kompensation finns, så utreder förbundet om det är möjligt att man begått något fel och tar in underlag från regionerna och återkopplar till medlemmen. Skulle man dock anse att ett fel kan ha begåtts, så lämnas ärendet vidare till Folksam, där Unionen har sin ansvarsförsäkring. De gör då en egen utredning och prövning, och kommer de fram till att Unionen agerat fel, så kan en ersättning betalas ut.Hur stor den är beror på vilken ekonomisk skada medlemmen lidit. Det händer även i några fall att förbundet bedömer att medlemmen inte har lidit någon ekonomisk skada men ändå betalar ut en mindre ersättning som plåster på såren.

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.