Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många oroliga inför återgången till kontoret

Ökad smittspridning, svårt med arbetsro och problem med att hitta balans mellan jobb och fritid. Det är några av de orosmoln som Unionens arbetsmiljöombud ser inför återgång till kontoret.
– Jag är orolig inför hur vi kommer hitta tillbaka till varandra, säger Sinikka Luhanko, amo på förlaget Burde.
Oscar Broström Publicerad
Sinikka Luhanko (till vänster), kontorsmiljö (till höger).
Många arbetsmiljöombud känner oro. En av dem är Sinikka Luhanko på Burde. Foto: Privat/Shutterstock

Den 29 september lyfts rekommendationerna om hemarbete och för de flesta som distansarbetat under pandemin, påbörjas successivt en tillbakagång till kontoret. Inför detta har Unionen frågat sina arbetsmiljöombud vad de oroar sig för när medarbetare åter ska arbeta från kontoret igen.

Och det är många olika saker. En av tre känner oro för ökad smittspridning. 30 procent svarade att de oroar sig för att medarbetare inte ska hitta rätt balans mellan fritid och arbete och nästan lika många känner oro för att det ska bli svårt att få arbetsro på kontorets begränsade yta.

–  Resultatet visar att det kan finnas risker i arbetsmiljön som man som arbetsgivare behöver hantera. Även om många återvänder till det kontor man lämnade kan mycket vara annorlunda nu. Arbetsgivaren är alltid skyldig att se över arbetsmiljön när den förändras, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Hitta tillbaka till rutiner

Många arbetsmiljöombud oroar sig också för att det kan bli svårt att hitta tillbaka till gamla rutiner, efter runt ett och ett halvt år med hemarbete. Det ska också sägas att 31 procent av arbetsmiljöombuden svarade att de inte känner någon oro alls.

Unionen skickade ut enkäten till 835 arbetsmiljöombud, varav 465 svarade.

– För att förebygga oron måste arbetsgivare involvera medarbetare och arbetsmiljöombud i planeringen. Ju tidigare man upptäcker problem, desto lättare är det att sätta in rätt åtgärder och undvika ohälsa, säger Martin Linder.

"Mycket oro för smittspridning"

Burde Publishing AB i Växjö väntar snart en återgång till kontoret för alla medarbetare. Sinikka Luhanko, som är arbetsmiljöombud på företaget, instämmer i mycket av den oro många andra arbetsmiljöombud känner.

– Det är mycket oro för framför allt smittspridningen. Det är också en oro inför att vi måste hitta tillbaka till varandra. Vi har jobbat isär så länge.

Många medarbetare hon har pratat med uttrycker en önskan om att, åtminstone delvis, få fortsätta jobba hemifrån. Än så länge är dock arbetsgivarens inställning att arbetet ska utgå från kontoret.

– Det finns en önskan om att kunna jobba delvis hemifrån, men där är inte arbetsgivaren med ännu. Jag vet att det kommer bli en stor omställning, till exempel för de som har barn. Man har fått ihop livspusslet och helt plötsligt finns ett krav att vi ska utgå från kontoret, säger Sinikka Luhanko.

Så svarade arbetsmiljöombuden

Unionen frågade: Är det något, i din roll som arbetsmiljöombud, som oroar dig inför en återgång till arbetsgivarens (kundföretagets) lokaler?

  • En ökad smittspridning 33%
  • Svårt att få arbetsro med många kollegor på liten yta 31%
  • Svårt att hitta (tillbaka till) gemensamma arbetssätt och rutiner 29%
  • Konflikter på arbetsplatsen 11%
  • Svårigheter för medarbetare att få balans genom restid till och från arbete 30%
  • Annat, vad? 15%
  • Det är inget som oroar mig 31%
  • Vet ej 13%

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket