Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många oroliga inför återgången till kontoret

Ökad smittspridning, svårt med arbetsro och problem med att hitta balans mellan jobb och fritid. Det är några av de orosmoln som Unionens arbetsmiljöombud ser inför återgång till kontoret.
– Jag är orolig inför hur vi kommer hitta tillbaka till varandra, säger Sinikka Luhanko, amo på förlaget Burde.
Oscar Broström Publicerad
Sinikka Luhanko (till vänster), kontorsmiljö (till höger).
Många arbetsmiljöombud känner oro. En av dem är Sinikka Luhanko på Burde. Foto: Privat/Shutterstock

Den 29 september lyfts rekommendationerna om hemarbete och för de flesta som distansarbetat under pandemin, påbörjas successivt en tillbakagång till kontoret. Inför detta har Unionen frågat sina arbetsmiljöombud vad de oroar sig för när medarbetare åter ska arbeta från kontoret igen.

Och det är många olika saker. En av tre känner oro för ökad smittspridning. 30 procent svarade att de oroar sig för att medarbetare inte ska hitta rätt balans mellan fritid och arbete och nästan lika många känner oro för att det ska bli svårt att få arbetsro på kontorets begränsade yta.

–  Resultatet visar att det kan finnas risker i arbetsmiljön som man som arbetsgivare behöver hantera. Även om många återvänder till det kontor man lämnade kan mycket vara annorlunda nu. Arbetsgivaren är alltid skyldig att se över arbetsmiljön när den förändras, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Hitta tillbaka till rutiner

Många arbetsmiljöombud oroar sig också för att det kan bli svårt att hitta tillbaka till gamla rutiner, efter runt ett och ett halvt år med hemarbete. Det ska också sägas att 31 procent av arbetsmiljöombuden svarade att de inte känner någon oro alls.

Unionen skickade ut enkäten till 835 arbetsmiljöombud, varav 465 svarade.

– För att förebygga oron måste arbetsgivare involvera medarbetare och arbetsmiljöombud i planeringen. Ju tidigare man upptäcker problem, desto lättare är det att sätta in rätt åtgärder och undvika ohälsa, säger Martin Linder.

"Mycket oro för smittspridning"

Burde Publishing AB i Växjö väntar snart en återgång till kontoret för alla medarbetare. Sinikka Luhanko, som är arbetsmiljöombud på företaget, instämmer i mycket av den oro många andra arbetsmiljöombud känner.

– Det är mycket oro för framför allt smittspridningen. Det är också en oro inför att vi måste hitta tillbaka till varandra. Vi har jobbat isär så länge.

Många medarbetare hon har pratat med uttrycker en önskan om att, åtminstone delvis, få fortsätta jobba hemifrån. Än så länge är dock arbetsgivarens inställning att arbetet ska utgå från kontoret.

– Det finns en önskan om att kunna jobba delvis hemifrån, men där är inte arbetsgivaren med ännu. Jag vet att det kommer bli en stor omställning, till exempel för de som har barn. Man har fått ihop livspusslet och helt plötsligt finns ett krav att vi ska utgå från kontoret, säger Sinikka Luhanko.

Så svarade arbetsmiljöombuden

Unionen frågade: Är det något, i din roll som arbetsmiljöombud, som oroar dig inför en återgång till arbetsgivarens (kundföretagets) lokaler?

  • En ökad smittspridning 33%
  • Svårt att få arbetsro med många kollegor på liten yta 31%
  • Svårt att hitta (tillbaka till) gemensamma arbetssätt och rutiner 29%
  • Konflikter på arbetsplatsen 11%
  • Svårigheter för medarbetare att få balans genom restid till och från arbete 30%
  • Annat, vad? 15%
  • Det är inget som oroar mig 31%
  • Vet ej 13%

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.