Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Män pendlar längre – och får högre lön
Män pendlar längre än kvinnor. Och med längre pendlingsavstånd följer högre lön. Det visar en rapport från Medlingsinstitutet.
Män pendlar i genomsnitt 30,8 kilometer per dag, jämfört med kvinnornas 23,6 kilometer. Var arbetsplatsen ligger antas vara en förklaring till att männens dagliga arbetsresa är drygt sju kilometer längre än kvinnornas, enligt John Ekberg, statistikansvarig vid Medlingsinstitutet.
– Manligt dominerade yrken inom industrin har ofta arbetsplatser i industriområden, som är förlagda utanför städerna. Kvinnor arbetar i större utsträckning inom serviceyrken som ofta är förlagda i närheten av bostaden, säger han.
Attityder och könsroller kan vara en annan anledning till att män pendlar längre än kvinnor.
– Om kvinnor tar större ansvar för hem och familj har de kanske inte tid att pendla, utan tar ett jobb som ligger närmare bostaden, säger John Ekberg.
Rapporten visar också att män och kvinnor arbetspendlar på olika sätt – män tar bilen i högre grad än kvinnor, som oftare åker kollektivt, går eller cyklar till jobbet. En förklaring kan vara att männen arbetar längre från bostaden och därför behöver ta bilen för att inom rimlig tid kunna pendla till och från jobbet.
Det kan också vara en kostnadsfråga.
– För många hushåll är det en stor investering att skaffa fler bilar. Finns det en bil är det nog ofta den som har längst pendlingsavstånd som tar den, medan den andra personen pendlar kollektivt, säger John Ekberg.
Enligt rapporten finns en svag samvariation mellan pendlingsavstånd och lön.
– Längre pendlingsavstånd är förknippat med högre lön. Men det är svårt att säga något om orsakssambandet. Det kan vara så att den som kan pendla längre har möjlighet att hitta ett jobb med högre lön, säger John Ekberg.
Medlingsinstitutet har granskat löneskillnaderna mellan kvinnor och män år 2016 i 71 lokala arbetsmarknadsregioner och om det finns ett samband mellan pendling, lön och löneskillnad.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
