Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så mycket tjänar man i typiska Unionenyrken

Listan visar hur mycket man tjänar inom typiska Unionenyrken.
Niklas Hallstedt, Ola Rennstam Publicerad
TT
TT

Siffrorna anger medianlön, det vill säga den mittersta lönen inom lönespektrat. Genom att använda medianlön istället för genomsnittslön slipper man risken att resultatet snedvrids av enstaka väldigt höga eller låga löner.

Vi har inte tittat på alla yrken som representeras bland medlemmarna i Unionen, men valt ut några av de största medlemsgrupperna, och jämfört medianlön år 2007 och 2012.

Yrke/befattningMedianlön per månad 2007Medianlön per månad2012
Ekonomichefer och administrativa chefer43 000 kr52 500 kr
Personalchefer42 600 kr51 400 kr
IT-chefer47 700 kr56 100 kr
Systemerare och programmerare34 000 kr39 000 kr
Civilingenjörer IT och telekom38 000 kr43 000 kr
Civilingenjörer maskin32 500 kr37 000 kr
Organisationsutvecklare39 000 kr39 000 kr
Övriga företagsekonomer36 000 kr41 000 kr
Administratörer intresseorganisationer30 300 kr33 000 kr
Laboratorieingenjörer26 300 kr30 600 kr
Ingenjörer, tekniker inom IT och telekom30 500 kr35 600 kr
Maskiningenjörer och -tekniker28 000 kr33 800 kr
Kartingenjörer23 700 kr30 200 kr
Datatekniker28 200 kr32 300 kr
Biomedicinska analytiker24 600 kr27 800 kr
Inköpare30 800 kr35 300 kr
Administrativa assistenter25 000 kr28 700 kr
Redovisningsekonomer26 300 kr30 200 kr
Dataregistrerare21 700 kr23 100 kr
Kontors- och läkarsekreterare23 800 kr26 600 kr
Bokförings- och redovisningsassistenter22 900 kr26 700 kr
Övrig kontorspersonal22 100 kr26 000 kr
Receptionister20 000 kr23 000 kr
Telefonister18 200 kr22 000 kr
Flygvärdinnor29 100 kr33 000 kr
Tandsköterskor20 500 kr24 300 kr

 

Källa: SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.