Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Så mycket tjänar man i typiska Unionenyrken
Listan visar hur mycket man tjänar inom typiska Unionenyrken.
Siffrorna anger medianlön, det vill säga den mittersta lönen inom lönespektrat. Genom att använda medianlön istället för genomsnittslön slipper man risken att resultatet snedvrids av enstaka väldigt höga eller låga löner.
Vi har inte tittat på alla yrken som representeras bland medlemmarna i Unionen, men valt ut några av de största medlemsgrupperna, och jämfört medianlön år 2007 och 2012.
| Yrke/befattning | Medianlön per månad 2007 | Medianlön per månad2012 |
| Ekonomichefer och administrativa chefer | 43 000 kr | 52 500 kr |
| Personalchefer | 42 600 kr | 51 400 kr |
| IT-chefer | 47 700 kr | 56 100 kr |
| Systemerare och programmerare | 34 000 kr | 39 000 kr |
| Civilingenjörer IT och telekom | 38 000 kr | 43 000 kr |
| Civilingenjörer maskin | 32 500 kr | 37 000 kr |
| Organisationsutvecklare | 39 000 kr | 39 000 kr |
| Övriga företagsekonomer | 36 000 kr | 41 000 kr |
| Administratörer intresseorganisationer | 30 300 kr | 33 000 kr |
| Laboratorieingenjörer | 26 300 kr | 30 600 kr |
| Ingenjörer, tekniker inom IT och telekom | 30 500 kr | 35 600 kr |
| Maskiningenjörer och -tekniker | 28 000 kr | 33 800 kr |
| Kartingenjörer | 23 700 kr | 30 200 kr |
| Datatekniker | 28 200 kr | 32 300 kr |
| Biomedicinska analytiker | 24 600 kr | 27 800 kr |
| Inköpare | 30 800 kr | 35 300 kr |
| Administrativa assistenter | 25 000 kr | 28 700 kr |
| Redovisningsekonomer | 26 300 kr | 30 200 kr |
| Dataregistrerare | 21 700 kr | 23 100 kr |
| Kontors- och läkarsekreterare | 23 800 kr | 26 600 kr |
| Bokförings- och redovisningsassistenter | 22 900 kr | 26 700 kr |
| Övrig kontorspersonal | 22 100 kr | 26 000 kr |
| Receptionister | 20 000 kr | 23 000 kr |
| Telefonister | 18 200 kr | 22 000 kr |
| Flygvärdinnor | 29 100 kr | 33 000 kr |
| Tandsköterskor | 20 500 kr | 24 300 kr |
Källa: SCB
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
