Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Lågprisflygen pressar lönerna

SAS anställda är dyrast i branschen, visar en norsk genomgång. Kostnaderna för SAS personal utgör nästan en tredjedel av intäkterna. Norska konkurrenten Norwegian behöver bara använda hälften så stor andel av intäkterna till löner och pensioner.
Niklas Hallstedt Publicerad
Gero Berloer/AP/TT
Air Berlin är ett av de lågprisbolag som har lägst andel personalkostnader, enligt norska Arbeidsforskningsinstituttet. Gero Berloer/AP/TT

Det är en rapport beställd av norska Arbeidsforskningsinstituttet som tittar på kostnadsbilden för 15 europeiska flygbolag. Det visar sig, föga förvånande, att det är lågprisbolagen som har minst personalkostnader som andel av de totala intäkterna.

Två bolag sticker ut. SAS, som måste använda 32,1 procent av intäkterna för att betala personalens löner och sociala avgifter, och Air France/ KLM Group där motsvarande siffra är 30,1 procent.

Därefter är det ett rejält hopp ned till IAG och Lufthansa där kostnaden för de anställda ligger på runt 23 procent av intäkterna.

I andra änden av skalan hittar man lågprisbolagen Vueling, Ryanair och Air Berlin med personalkostnader som bara motsvarar cirka 10 procent av intäkterna.

Man bör dock vara uppmärksam på att rapporten baseras på siffror från 2011 och 2012. Sedan dess har SAS lanserat ytterligare sparpaket för att pressa utgifterna.

Dessutom är jämförelser av det här slaget vanskliga eftersom det kan ingå olika saker i det som kallas personalkostnader.

- Ryanair har ju ingen markpersonal och hyr in en stor del av kabinpersonalen och piloterna. Då ser de redovisade personalkostnaderna förstås helt annorlunda ut, säger Anders Underthun, branschexpert på Arbeidsforskningsinstituttet till TT.

TT har även talat med Tormod Sandstö, presskontakt på SAS, som tycker att det är ”en blandning mellan äpplen och päron”. Sandstö påpekar att siffrorna inte är justerade för SAS charterverksamhet och inte heller till flygningarnas längd. Han anser också att man bör komma ihåg att SAS säljer tjänster till många andra flygbolag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.