Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Här finns Sveriges högsta löner

Receptet för att få hög lön? Ta jobb i finanssektorn i Stockholm. Det visar en lista över vilka företag som betalar sina anställda bäst.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
På företagen med de högsta lönerna i Sverige dominerar männen. Först på 23:e plats i jämförelsen kom en kvinnodominerad arbetsplats - Ikea. Colourbox

I topp på listan, som tagits fram av TT med hjälp av kreditupplysningsföretaget Creditsafe, ligger finansbolaget ABG Sundal Collier i Stockholm. Här tjänar de anställda 1 530 000 kronor om året i snitt.

Sammanlagt finns det 18 företag med minst 50 anställda med snittlöner över 1 miljon kronor per år.  I lönen ingår inte sociala avgifter. Lön till vd och styrelse ingår inte heller i snittet.

Av dessa 18 företag är 17 baserade i Stockholmstrakten, medan ett företag finns i Lund. 5 av företagen klassas som kreditinstitut, lika många arbetar med information och kommunikation. Av de senare hamnar Google Sweden högst, på en femteplats med en snittlön på 1 180 000 om året.

TT har också tittat på hur stor andel av de anställda i företagen som är män. Det visar sig att samtliga företag där de anställda tjänar bäst är mansdominerade. Först på 23:e plats kommer en kvinnodominerad arbetsplats, Ikea i Älmhult.

Även när man går ned på kommunnivå för att syna vilka företag som betalar mest, så dominerar de mansdominerade bolagen kraftigt. Bara i 32 av de 268 kommuner som finns med i statistiken är det företag med över hälften kvinnor anställda som toppar lönelistan, enligt TT.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.