Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Organisationen Ledarna presenterar i dag chefslönestatistik för 2015, som bygger på uppgifter från 33 337 chefer på olika nivåer. Av landets 4,1 miljoner anställda uppskattar Ledarna antalet personer med chefsbefattning till cirka en halv miljon, eller var nionde anställd.
Den genomsnittlige chefen tjänar 44 250 kronor i månaden. Högst löner har finansdirektörer och produktionsdirektörer, med medianlöner på 110 797 kronor i månaden och de sämst betalda cheferna finns bland köksföreståndare och butiksledare där medianlönerna ligger på knappt 30 000 kronor i månaden.
- En majoritet av Sveriges chefer tillhör inte den lilla krets som har höga ersättningar, bonusar och andra lyxförmåner, säger Ledarnas ordförande Annika Elias i en kommentar till rapporten.
Högst är chefslönerna i Stockholms län, följt av Uppsala och Västra Götaland. Sämst tjänar chefer på Gotland, i Västerbottens och Dalarnas län, enligt rapporten.
Ser man till faktiska löner är skillnaden mellan manliga och kvinnliga chefers löner inte jättestor – 500 kronor per månad. Men efter att en så kallad standardavvägning gjorts, där man tar hänsyn till faktorer som utbildning och position, är könsskillnaden betydligt större, nämligen 3 362 kronor i månaden.
Det är betydligt vanligare att chefen är en man. Men de kvinnliga chefer som ingått i studien har oftare en hög befattning, och drar därför upp medianlönen för kvinnliga chefer som grupp. Dessutom har de kvinnor som blir chefer generellt en högre utbildning än deras manliga chefskollegor – och ändå jämförelsevis lägre lön. Rapportförfattarna konstaterar därför att det lönar sig mer för män att skaffa sig en högre utbildning.
Det effektivaste sättet att höja sin lön som chef är att byta jobb. Under 2015 bytte nästan var fjärde chef jobb, varav 16 procent fick nya arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare och åtta procent bytte arbetsgivare.
Medianlön för chefer i olika län, enligt Ledarnas chefsstatistik 2015:
Stockholms län: 50 100 kr/mån
Uppsala lön: 44 800 kr/mån
Västra Götalands län: 44 695 kr/mån
Skåne län: 44 600 kr/mån
Hallands län: 44 500 kr/mån
Örebro län: 43 120 kr/mån
Södermanlands län: 43 000 kr/mån
Östergötlands län: 43 000 kr/mån
Västmanlands län: 43 000 kr/mån
Kronobergs län: 42 825 kr/mån
Jönköpings län: 41 325 kr/mån
Gävleborgs län: 41 000 kr/mån
Norrbottens län: 41 000 kr/mån
Bleking län: 40 625 kr/mån
Värmlands län: 40 600 kr/mån
Jämtlands län: 40 500 kr/mån
Kalmar län: 40 000 kr/mån
Dalarnas län: 40 000 kr/mån
Västerbottens län: 40 000 kr/mån
Gotlands län: 38 749 kr/mån
Ledarna
På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.
– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.
Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.
Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.
– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.
De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.
– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.
För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.
– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.
Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.
– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.
Text: John Palm
Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.
– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.
Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.
Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.
Det finns tio saker som kännetecknar chefer för landets ledande företag och organisationer. Procenten i parentes indikerar hur stor andel av de AI-analyserade samtalen som berörde just den klokfaktorn.
Visar aspekter av medmänsklighet, exempelvis nyfikenhet, passion, lyhördhet, förståelse, vilja och kraft. Bryr sig om människorna i organisationen, vilket gör att medarbetarna bryr sig om organisationen tillbaka.
Är inte rädd att fatta fel beslut. Satsar på många, mindre beslut i stället för få och stora. Kommer till skott – men sover gärna först på saken. Är sedan beredd att ompröva beslutet.
Låter medarbetarna lära sig nya saker, förbättras och växa.
Välfungerande grupper bygger på gemensamt arbete. Ledaren är en gruppskapare som bidrar till att ge medarbetarna syfte och mening. Inser att chefen arbetar för medarbetarna, inte tvärtom.
Gör färre saker och fastnar inte i onödiga detaljer. Skippar attgöra-listan. Tänker tvärtom. Prioriterar bort och delegerar.
Framgång skapas genom relationer och samhörighet. Ger medarbetarna tillit och förtroende. Bryr sig genuint om andra.
Kraft och riktning är grundstenarna i god kommunikation. När ledaren vet vart ni är på väg och är tydlig med detta skapas också trygghet i organisationen.
Tar vara på det som gör hen unik. Litar på sig själv och sina instinkter, men är öppen med svagheter och vågar visa sig sårbar. Rådfrågar andra.
Utan spaning ingen aning. Reflekterar och tar sig tid för eftertanke. Det är extra viktigt i dag när vi översköljs av information. Gör omvärldsbevakningar och bollar idéer med andra som inte tänker som hen själv, för att vidga vyerna.
Återhämtning och vila är en förutsättning för framgång. Laddar batterierna för att orka. Mår chefen dåligt smittar det lätt av sig till medarbetarna.
Text: Gertrud Dahlberg.
Källa: Klokfaktorerna - 10 förmågor som förenar framgångsrika ledare av Svante Randlert.