Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Dags att höja lönerna

Lönen är en av de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen. Unionens medlemmar förtjänar ett ordentligt påslag.
Susanna Lundell Publicerad

Avtalsrörelsen pågår för fullt och i mitten av oktober håller Unionen kongress. Då samlas förbundets högsta beslutande organ för att bestämma vilka frågor som är viktigast att driva under kommande år.

Samtidigt ska arbetsgivare och arbetstagare försöka komma överens i diskussionerna om nya avtal och årets avtalsrörelse ser ut att bli tuff. Arbetsgivarna hänvisar till den ekonomiska nedgången och vill på så vis bädda för lägre löneökningar. Men arbetstagarnas representanter kan med eftertryck hänvisa till att svensk industri rullar på bättre än hos konkurrentländerna. Det borde naturligtvis märkas i lönekuverten hos alla anställda under denna avtalsrörelse.

En av de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen för Unionens medlemmar är förstås lönen. Hur ser det ut i ert fikarum på din arbetsplats? Diskuterar ni vad ni tjänar? Få samtalsämnen brukar engagera människor så mycket som lönen. Oavsett om du är nöjd med din lön eller inte så påverkar din lön ditt liv.

Den kan vara en morot till att stanna kvar på din arbetsplats eller en belöning för att du har gått en utbildning. Den kan också vara ett påslag du får då du har fått större ansvar på ditt jobb. En sak är dock klar. En god löneutveckling kan göra att du väljer att stanna kvar längre på din arbetsplats. Är löneökningen dålig är det bästa tipset i stället att du ser dig om efter ett nytt jobb. Forskning visar nämligen att bästa sättet att höja sin lön är att byta jobb.

I detta nummer har vi träffat Unionen-medlemmarna Cristina Svensson och Agneta Ahlström på Telia i Farsta utanför Stockholm (läs mer på sidorna
20-21). De berättar om hur de ser på sitt avtal och sin löneutveckling.

Ett av problemen som Cristina Svensson belyser är problematiken med en långsam löneutveckling efter många år på samma företag. Hon menar att hur hon än gör så anses det vara hennes eget fel att löneökningen är långsam. Så ska det naturligtvis inte vara.

Dessvärre är Cristina Svensson på Telia knappast ensam om sitt problem. Dessutom finns det fortfarande oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Förra året var skillnaden mellan könen i genomsnitt 14,3 procent. Trots att gapet har minskat under det senaste året så kvarstår faktum att det är en bra bit till mållinjen.

Även om hänsyn tas till arbetstid, ålder och utbildning så blir den så kallade oförklarade löneskillnaden i snitt 5,9 procent. Här finns en utmaning för fackförbunden i att se till att något händer. För självklart ska det vara kompetensen som avgör lönen, inte om du är man eller kvinna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

Krönika: Sluta övervaka medarbetarna

Att hålla digital koll på medarbetarna är inte bara dålig stil, det är också dåligt för produktionen.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 25 september 2026, kl 05:59
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Forskning som pågår visar att mer än hälften av alla chefer ägnar sig åt någon form av digital kontroll av medarbetarna – det kan du läsa mer om här.

Jag tycker att det är en oroande hög siffra. Visst, det må vara hänt att kika i Teams om medarbetaren är upptagen så att jag vet om jag kan ringa upp eller ej. Men att falla för lockelsen att titt som tätt kolla att folk jobbar är dålig stil. Och kontraproduktivt.

Jag har svårt att tro att program som mäter tangenttryckningar, registrerar aktivitet eller kartlägger varje minut av arbetsdagen blir till verklig nytta. De säger ju ingenting om kvaliteten på arbetet, eller om kreativitet och innovation.

Och framför allt: ökad övervakning riskerar att urholka tilliten. Och om inte chefen litar på medarbetaren, varför ska då medarbetaren lita på chefen?

Kortsiktigt kanske ökad kontroll kan höja produktionstakten. Men arbetsglädjen och viljan att göra det där lilla extra, att ta ansvar för helheten, riskerar att försvinna, och det tror jag leder till lägre produktivitet i det långa loppet.