Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Dags att höja lönerna

Lönen är en av de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen. Unionens medlemmar förtjänar ett ordentligt påslag.
Susanna Lundell Publicerad

Avtalsrörelsen pågår för fullt och i mitten av oktober håller Unionen kongress. Då samlas förbundets högsta beslutande organ för att bestämma vilka frågor som är viktigast att driva under kommande år.

Samtidigt ska arbetsgivare och arbetstagare försöka komma överens i diskussionerna om nya avtal och årets avtalsrörelse ser ut att bli tuff. Arbetsgivarna hänvisar till den ekonomiska nedgången och vill på så vis bädda för lägre löneökningar. Men arbetstagarnas representanter kan med eftertryck hänvisa till att svensk industri rullar på bättre än hos konkurrentländerna. Det borde naturligtvis märkas i lönekuverten hos alla anställda under denna avtalsrörelse.

En av de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen för Unionens medlemmar är förstås lönen. Hur ser det ut i ert fikarum på din arbetsplats? Diskuterar ni vad ni tjänar? Få samtalsämnen brukar engagera människor så mycket som lönen. Oavsett om du är nöjd med din lön eller inte så påverkar din lön ditt liv.

Den kan vara en morot till att stanna kvar på din arbetsplats eller en belöning för att du har gått en utbildning. Den kan också vara ett påslag du får då du har fått större ansvar på ditt jobb. En sak är dock klar. En god löneutveckling kan göra att du väljer att stanna kvar längre på din arbetsplats. Är löneökningen dålig är det bästa tipset i stället att du ser dig om efter ett nytt jobb. Forskning visar nämligen att bästa sättet att höja sin lön är att byta jobb.

I detta nummer har vi träffat Unionen-medlemmarna Cristina Svensson och Agneta Ahlström på Telia i Farsta utanför Stockholm (läs mer på sidorna
20-21). De berättar om hur de ser på sitt avtal och sin löneutveckling.

Ett av problemen som Cristina Svensson belyser är problematiken med en långsam löneutveckling efter många år på samma företag. Hon menar att hur hon än gör så anses det vara hennes eget fel att löneökningen är långsam. Så ska det naturligtvis inte vara.

Dessvärre är Cristina Svensson på Telia knappast ensam om sitt problem. Dessutom finns det fortfarande oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Förra året var skillnaden mellan könen i genomsnitt 14,3 procent. Trots att gapet har minskat under det senaste året så kvarstår faktum att det är en bra bit till mållinjen.

Även om hänsyn tas till arbetstid, ålder och utbildning så blir den så kallade oförklarade löneskillnaden i snitt 5,9 procent. Här finns en utmaning för fackförbunden i att se till att något händer. För självklart ska det vara kompetensen som avgör lönen, inte om du är man eller kvinna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

Därför ska du bry dig om fängslade journalister

Att en svensk journalist fängslas i Turkiet är väl inget som gemene man behöver bry sig om? Jo, i allra högsta grad – det påverkar allas våra demokratiska rättigheter.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 12 maj 2025, kl 06:00
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Ingen rök utan eld, brukar man ju säga. Men när det gäller journalisten Joakim Medin som sedan en tid tillbaka sitter i ett turkiskt högsäkerhetsfängelse så är det faktiskt just så – det ryker helt utan eld. För det enda han har gjort är att ägna sig åt journalistiskt arbete, och det han har skrivit är publicerat inom Sverige. Han har inte brutit mot några lagar som gäller här.

Men nu står han anklagad för brott som kan ge många års fängelse i Turkiet. Det sägs att han varit aktivist och tagit politisk ställning, men det han anklagas för handlar till exempel om att han intervjuat personer från organisationer som fått terrorstämpel. En journalist måste kunna intervjua även sådana människor, det betyder inte att reportern instämmer i intervjupersonens åsikter.

Som Joakim Medin själv skrev på en lapp inifrån fängelset: Journalistik är inte ett brott, inte i något land.

Stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns.

Varför ska du som läser den här spalten bry dig om det här? Är inte det en fråga enbart av intresse för medierna? Nej, för ett angrepp på journalistik är ett angrepp på demokratin. Det är journalister och fackligt aktiva som tystas först i odemokratiska samhällen. Men det stannar inte där, det påverkar yttrandefriheten för alla. Det leder till förtryck av människor som tycker annorlunda än de som styr, vilket i sin tur leder till självcensur.

Vissa skulle invända att det är journalisterna själva som ägnar sig åt censur, eftersom media inte alltid rapporterar om allt. Men där måste man komma ihåg att journalister bara kan berätta sådant som är bekräftat sant, det går inte att skriva när något endast är rykten. Så även om du irriterar dig på medierna ibland, stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns. Ett samhälle av rädsla och tystnad.