Jag gör inte som de säger, jag gör precis tvärtom. Tänker kortsiktigt i stället för långsiktigt, handlar på impuls, tillfredsställer alla behov i samma ögonblick som de föds. När killarna i Lyxfällan inte vet tittar jag på lägenheter på nätet som kostar åtta miljoner. Jag tänker på hur man ska möblera och hur trevligt det ska bli att sitta på balkongen med utsikten över vattnet. Till folk som frågar om mina framtids­planer säger jag att jag ska flytta till Mallorca och "bara skriva" som om sådant "bara" var att göra. På natten drömmer jag om att allting är över. Det finns inga frilansbudgetar i världen kvar. Ingen köper böcker längre, man har dragit in alla bidrag till teatern och det som görs för bio är Hamilton 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Drömmen liknar den när jag blir nedknuffad för ett stup och långsamt seglar mot marken: jag vet att jag ska dö och kan ingenting göra åt saken.

Jag träffar mina frilansande vänner. Det är undergångsstämning. Inget skryt eller peptalk gäller, inget "positive thinking", bara "negative". Vi minns som i ett rosa skimmer hur vi en gång i tiden tackade nej till "tråkiga" jobb, tävlar om vem som tjänar minst och tänker ut strategier för hur vi ska överleva när allting är slut. För den stora katastrofen är ännu inte här, vi anar den bara vid horisonten. En av oss köper en börek för tio kronor till lunch för att mota Olle i grind, själv jobbar jag med förnekelse. Den bittra sanningen är att vi gjorde ett felval en gång i tiden. Nu får vi stå med skammen medan de som valde att plugga ekonomi pekar lång näsa. "Okej!" vill jag skrika. "Hur skulle vi kunna veta? Det var
80-tal, for heaven's sake! Allting var möjligt!"

Till barnen säger jag att man inte ska jobba med kultur. Jag säger att det är bra att vara civilingenjör. Jag säger att det är jättebra att jobba med data. Jag säger att livet som fri­lansare är överskattat, det positiva (friheten) överväger inte det negativa (rädslan) och författare är inte ett framtidsyrke. Bli vad ni vill, barn, men känn inte efter så det stör - om det inte är känslan av nybyggaranda. Satsa inte på det ni tycker är roligt - om det inte är att starta vinstdrivande företag.  Och tro inte att ni ska kunna "uttrycka er" på jobbet i andra sammanhang än inom sälj.

Slutligen: glöm aldrig att om ni känner er det minsta förvirrade inför framtiden så är det bara att sätta ihop en riktigt bra cv.