Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Krisande företag lånar ut personal

Mängder av företag tvingas lägga ner verksamheten i spåren av coronasmittan. Andra har rekordmycket att göra. Nu lånar de som saknar arbetsuppgifter ut sina anställda till sektorer som behöver dem bättre.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Privat
Mia Sånesson jobbar i vanliga fall som receptionist på hotell, men nu är det butiksjobb på Ica som gäller. Privat

Hotell- och restaurangbranschen har drabbats hårt av coronaviruset. Gäster avbokar restaurangbesök och hotellnätter av rädsla för smittspridning, och många anläggningar står helt tomma.

Läs mer: Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

Kattis Ivholt driver hotell Dannegården & Restaurang 32 samt Bistro Links på Trelleborgs golfklubb.

– På en halvdag för drygt en vecka sedan var allt avbokat. Det är tufft.

Totalt har hon elva medarbetare som bland annat arbetar som köksmästare, frukostvärdinnor, i receptionen och med konferensverksamheten.

– När avbokningarna kom ville alla hjälpa till – någon erbjöd sig att ta semester för att renovera huset, andra sade att de kunde vara föräldralediga eller ta kompledigt.

Men de flesta jobbar på som vanligt – i en ny bransch. Kattis Ivholt berättar att det finns ett väl utvecklat samarbete mellan företagen i Trelleborg. Genom sitt nätverk kom hon i kontakt med Ica Maxis delägare Anders Somstedt.

– Jag sade: Du behöver kanske personal. Jag står här med hundra procents avbokning och all min personal.

Ica Maxi tackade ja till erbjudandet som kom lägligt.

– Sedan hamstringen förra veckan har varuförsörjningen varit ansträngd. Något fler än vanligt är dessutom hemma, med tanke på att alla med lindriga symptom, ska stanna hemma. Vi behöver hjälp med att plocka upp varor, så jag tänkte att vi tar hjälp av Kattis och hennes personal. Vi ville också bistå dem så att deras verksamhet kan hållas igång, säger Anders Somstedt.

I fredags började personalen på Dannegården i stället jobba heltid på Ica Maxi med att plocka upp varor och hålla ordning i butiken. Mia Sånesson är en av dem som har bytt jobb. Normalt sett arbetar hon i receptionen på hotell Dannegården med bland annat konferensbokningar.

­ – Det här är en fantastisk möjlighet att behålla jobbet. Annars blir det korttidspermittering och i värsta fall uppsägning. Och det är kul att prova på något nytt. Mestadels packar vi upp varor. I förmiddags gjorde jag pyramider på fruktavdelningen. Men jag vill ju gärna komma tillbaka till Dannegården när tiderna blir normala och hjulen börjar rulla igen, säger hon.

Det är Ica Maxi som i slutändan betalar för det arbete som Dannegårdens medarbetare utför. Det kan bli räddningen för hela Katti Ivholts hotell- och restaurangverksamhet.

– För varje dag vi kan ha personal på Ica Maxi klarar vi att hålla oss flytande en stund till. Jag behöver inte vidta några åtgärder.  Korttidspermittering är en fantastisk möjlighet. Men de som permitteras kan lätt bli oroliga för att bli uppsagda senare. Det vill jag undvika.

Det finns också exempel på hur personer som har permitterats på grund av arbetsbrist nu tar sig an andra uppgifter. Flera medier har rapporterat om hur Sophiahemmet skolar om kabinpersonal på SAS till sjukvårdsbiträden. Och lastbilstillverkaren Scania lånar ut sin produktions- och logistikpersonal till medicinteknikföretaget Getinge, för att hjälpa till med produktionen av respiratorer.

Göteborgs stad ser över möjligheterna att låta permitterad och varslad personal frivilligt jobba inom vården och äldre- och barnomsorgen, där det är stor brist på alltifrån sjuksköterskor och barnskötare till personer som besöker och kör ut mat till äldre.

– Det finns personer som arbetar med annat inom kommunen, som är villiga att under en period stötta upp i de här verksamheterna. Det finns även personer utanför kommunens verksamhet, som har blivit permitterade eller varslade och står till förfogande. Vi försöker hitta former för att få kontakt med dem och få in dem i vår verksamhet, säger Anders Josefson (M), kommunstyrelsens ordförande.

När systemet är i full drift är för tidigt att säga.

– Jag vill inte uttala mig om det handlar om dagar, veckor eller månader. Legala frågorna behöver utredas. Till exempel vilka möjligheter personer som blir permitterade har att få ut ersättning och lön för ett arbete som de gör för en annan arbetsgivare. Vi behöver också ha en infrastruktur för att ta emot intresseanmälningar och validera dem, säger Anders Josefson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.