Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Joel Lundqvist: ”Det har varit utmanande tider”

Den 9 februari lyfts alla coronarestriktioner. Det får många branscher att jubla, till exempel ishockeyn som nu kan välkomna publiken tillbaka.
– Det är väldigt roligt och skönt att allt återgår till det normala, säger Joel Lundqvist, lagkapten i Frölunda.
Oscar Broström Publicerad
Joel Lundqvist och Frölundasupportrar i Scandinavium.
Joel Lundqvist gläds över att publiken nu kan komma tillbaka till Scandinavium, efter att pandemirestriktionerna hävts. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT och Tommy Holl/TT

Under torsdagsförmiddagen kom beskedet: Regeringen släpper alla restriktioner från och med den 9 februari, vilket bland annat innebär att krogar kan hålla öppet som vanligt, biografer kan fylla salongerna – och ishockeyklubbar kan göra detsamma i arenorna.

Joel Lundqvist, som blir 40 år i mars, är en av SHL:s mest erfarna och välkända spelare med fyra SM-guld och tre VM-guld på meritlistan. Kollega ringde upp honom för att fråga hur det känns att publiken återigen kommer fylla Frölunda HC:s hemmaarena Scandinavium.

– ­Det har varit utmanade tider – för oss alla – så att det nu släpps känns väldigt bra, säger han.

”Det handlar inte bara om vår idrott”

Svensk elitidrott är en av de branscher som drabbats hårt under coronapandemin. När pandemin bröt ut för två år sedan, ställde SHL in slutspelet. Hela förra säsongen spelades utan eller med kraftigt begränsad publik.

Under hösten var publiken sedan tillbaka, först i begränsad kapacitet innan det blev fulla lador.

Hur har de här åren varit?

– Det var en superstor omställning när vi blev utan publik helt. Sedan blev det bitvis tillbaka, då var man tacksam för det. Sedan var det fullt hus och då känner man verkligen hur stor skillnad publiken gör och hur mycket den ger till vår sport. Att få de här matcherna med extra adrenalin och energi, som publiken skapar, det betyder verkligen mycket.

Hur var det då när det återigen blev restriktioner innan årsskiftet?

– Det är klart att det var tufft, men samtidigt handlar det här om något större. Det handlar inte bara om vår idrott och vår publik. Det är en pandemi som påverkat hela världen och samhället, så man har fått sätta det i ett större perspektiv och bara acceptera och följa med. Man har fått zooma ut och vara tacksam för de fans som har kunnat gå, men självklart är man jätteglad nu när det släpps helt.

Vad betyder publiken?

– Publiken skapar ju det här extra adrenalinet och energin i matcher. Sedan är det också viktigt för oss aktiva att få känna närheten till alla fans och medlemmar, men också roligt att de får komma tillbaka till sina lag och till arenorna igen.

”Att kunna ses och uppleva saker tillsammans”

Joel Lundqvist säger att han de senaste två åren inte gjort särskilt mycket annat än att idrotta och att vara med sin familj.

– Man har ju varit restriktiv som alla andra. Vad är vardag egentligen nu framöver? Det är lite svårt att greppa nästan vad det kommer att innebära. Det är nya rutiner har satts under de här två åren, som säkert kommer följa med även nu när restriktionerna hävs, säger han, men tillägger att det givetvis är väldigt glädjande att livet blir mer normalt.

– Det skapar en annan frihet och en tro på framtiden. Det vi håller på med handlar om underhållning och att möta människor. Det är klart att det är det som har varit en stor begränsning för många, att kunna ses och uppleva saker tillsammans. Det är väl det alla känner, att det är en viktig del och att man vill ha in i det i sitt liv igen.

Många hockeyspelare med i facket

  • Sedan 2008 har Unionen har ett samarbete med Sico, Sveriges ishockeyspelares centralorganisation, som företräder anställda hockeyspelare.
  • Sico tillvaratar medlemmarnas idrottsliga, ekonomiska och sociala intressen, medan Unionen sköter arbetsrättsliga frågor och företräder spelarna i tvister.
  • I dagsläget är runt 300 spelare i SHL medlemmar i facket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.