Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Joel Lundqvist: ”Det har varit utmanande tider”

Den 9 februari lyfts alla coronarestriktioner. Det får många branscher att jubla, till exempel ishockeyn som nu kan välkomna publiken tillbaka.
– Det är väldigt roligt och skönt att allt återgår till det normala, säger Joel Lundqvist, lagkapten i Frölunda.
Oscar Broström Publicerad
Joel Lundqvist och Frölundasupportrar i Scandinavium.
Joel Lundqvist gläds över att publiken nu kan komma tillbaka till Scandinavium, efter att pandemirestriktionerna hävts. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT och Tommy Holl/TT

Under torsdagsförmiddagen kom beskedet: Regeringen släpper alla restriktioner från och med den 9 februari, vilket bland annat innebär att krogar kan hålla öppet som vanligt, biografer kan fylla salongerna – och ishockeyklubbar kan göra detsamma i arenorna.

Joel Lundqvist, som blir 40 år i mars, är en av SHL:s mest erfarna och välkända spelare med fyra SM-guld och tre VM-guld på meritlistan. Kollega ringde upp honom för att fråga hur det känns att publiken återigen kommer fylla Frölunda HC:s hemmaarena Scandinavium.

– ­Det har varit utmanade tider – för oss alla – så att det nu släpps känns väldigt bra, säger han.

”Det handlar inte bara om vår idrott”

Svensk elitidrott är en av de branscher som drabbats hårt under coronapandemin. När pandemin bröt ut för två år sedan, ställde SHL in slutspelet. Hela förra säsongen spelades utan eller med kraftigt begränsad publik.

Under hösten var publiken sedan tillbaka, först i begränsad kapacitet innan det blev fulla lador.

Hur har de här åren varit?

– Det var en superstor omställning när vi blev utan publik helt. Sedan blev det bitvis tillbaka, då var man tacksam för det. Sedan var det fullt hus och då känner man verkligen hur stor skillnad publiken gör och hur mycket den ger till vår sport. Att få de här matcherna med extra adrenalin och energi, som publiken skapar, det betyder verkligen mycket.

Hur var det då när det återigen blev restriktioner innan årsskiftet?

– Det är klart att det var tufft, men samtidigt handlar det här om något större. Det handlar inte bara om vår idrott och vår publik. Det är en pandemi som påverkat hela världen och samhället, så man har fått sätta det i ett större perspektiv och bara acceptera och följa med. Man har fått zooma ut och vara tacksam för de fans som har kunnat gå, men självklart är man jätteglad nu när det släpps helt.

Vad betyder publiken?

– Publiken skapar ju det här extra adrenalinet och energin i matcher. Sedan är det också viktigt för oss aktiva att få känna närheten till alla fans och medlemmar, men också roligt att de får komma tillbaka till sina lag och till arenorna igen.

”Att kunna ses och uppleva saker tillsammans”

Joel Lundqvist säger att han de senaste två åren inte gjort särskilt mycket annat än att idrotta och att vara med sin familj.

– Man har ju varit restriktiv som alla andra. Vad är vardag egentligen nu framöver? Det är lite svårt att greppa nästan vad det kommer att innebära. Det är nya rutiner har satts under de här två åren, som säkert kommer följa med även nu när restriktionerna hävs, säger han, men tillägger att det givetvis är väldigt glädjande att livet blir mer normalt.

– Det skapar en annan frihet och en tro på framtiden. Det vi håller på med handlar om underhållning och att möta människor. Det är klart att det är det som har varit en stor begränsning för många, att kunna ses och uppleva saker tillsammans. Det är väl det alla känner, att det är en viktig del och att man vill ha in i det i sitt liv igen.

Många hockeyspelare med i facket

  • Sedan 2008 har Unionen har ett samarbete med Sico, Sveriges ishockeyspelares centralorganisation, som företräder anställda hockeyspelare.
  • Sico tillvaratar medlemmarnas idrottsliga, ekonomiska och sociala intressen, medan Unionen sköter arbetsrättsliga frågor och företräder spelarna i tvister.
  • I dagsläget är runt 300 spelare i SHL medlemmar i facket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek