Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

7 sätt att bli en bättre talare

Rösten är vårt viktigaste uttrycksmedel för att skapa förtroende och motivation. Här är sju tips för att bli en bra talare – och behålla publikens intresse genom hela presentationen.
Publicerad
Tecknad illustration av en kvinna i en talarstol som pratar inför publik.
Att tala inför folk kan kännas svårt. Här är 7 tips hur du använder din röst för att skapa förtroende och motivation. Illustration: Colourbox.

1.  HITTA RÄTT TEMPO

Karismatiska talare pratar ofta i ett lite snabbare tempo än normalt, vilket får dem att låta passionerade och självsäkra. Att hitta balansen kan dock vara svårt. Talar du för snabbt kan du låta nervös eller stressad, talar du för långsamt kan du låta uttråkad eller nonchalant.

 

2.  VÅGA VILA I PAUSEN

 Undvik utfyllnadsord som ”ööh” och ”liksom”. De stjäl fokus och du riskerar att åhörarna tappar intresset. Att i stället våga landa i pauser inger en känsla av självförtroende och ger lyssnarna möjlighet att processa det du sagt.

 

3. SPELA IN DIG SJÄLV

För att kunna jobba med din röst måste du lära känna den. Spela in dig själv och lyssna på hur du låter. Ge dig själv feedback, både positiv och negativ. Tänk på hur du använder melodi och tempo. Låter du uttråkad, nervös eller självsäker?

 

4. VÄRM UPP RÖSTEN

Värm upp rösten varje morgon för att få en god rösthälsa och bättre talteknik. En enkel övning är att använda ljudande konsonanter. Ta ett djupt andetag genom näsan och ljuda ut ett ”V” på ton tills luften tar helt slut. Det spelar ingen roll vilken ton du väljer, men du kommer att låta ungefär som en dammsugare. Repetera övningen tre gånger.

 

5. ANVÄND RÖSTENS VERKTYGSLÅDA

Tempo, talmelodi, paus, volym, tonalitet och betoning. Det är några av de verktyg du kan jobba med för att låta mer indragande och skapa dynamik när du pratar.

 

6. ANVÄND HÄNDERNA

Människor som pratar med händerna upplevs som mer trovärdiga. Gestikulera för att poängtera de ord som är viktigast. Tänk på att rörelserna ska kännas naturliga, inte överdrivna – spara dina ”jazzhands” till aw:n.

 

7. TALA PASSIONERAT

Det handlar inte bara om vad du säger – utan om hur. Håll en hög energinivå – tala med passion och ha ett öppet, självsäkert kroppsspråk. Då kan du få vem som helst att bli intresserad av vad du har att säga. Att låta det minsta ointresserad eller osäker smittar av sig på stämningen.

 

FÄLLOR ATT SE UPP MED!

Undvik att dricka kaffe, te och annat vätskedrivande precis innan presentationen, det torkar dessutom ut stämbanden. Känner du dig trött i rösten eller är hes ska du absolut inte viska – det skadar rösten mer. Känner du dig ofta trött i rösten bör du kontakta en sång[1]pedagog som kan hjälpa dig att hitta rätt talteknik.

Text: Vera Viksten

KÄLLA: Cecilia Brändström, röstcoach

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.