Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

Många får ont i kroppen av att jobba hemifrån. Men det går att undvika. Det finns flera tips på hur du kan undvika smärta och besvär av hemarbete.
– Allt fler söker hjälp för besvär med rygg, axlar och nacke, säger fysioterapeuten Anna Åberg.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock/privat.
Ont av att jobba hemifrån? Fysioterapeuten har tips och råd för att undvika och lindra smärta. Shutterstock/privat.

Att jobba hemma har nog alla olika åsikter om. Det kan upplevas som skönt eller påfrestande, göra en mer eller mindre effektiv och mer eller mindre kreativ.

Vad många säkert är ense om är att det inte är särskilt bra för ens ergonomi.

Vi har pratat med fysioterapeuten Anna Åberg, som berättar att allt fler uppsöker sjukgymnast för problem och besvär till följd av att jobba hemifrån.

– Vi har sett ett ökat tryck. Allt fler söker hjälp för besvär med rygg, axlar och nacke. Och det kommer från arbetssituationen. Många tycker att det är skönt att jobba hemma, men vissa upplever i stället ökad stress och den sätter sig i muskulaturen.

Rätt och fel när du jobbar hemma

Lyckligtvis finns det sätt att förebygga problemen, som framför allt uppstår i rygg och nacke. Här kommer några tips.

Växla position

Även om du sitter med bra hållning, som avlastar rygg, nacke, axlar och så vidare, är det aldrig bra att sitta eller stå i samma position för länge.

– Vi behöver variera oss, säger Anna Åberg. Det underlättar om du har en bra arbetsplats, gärna med höj- och sänkbart bord och stor skärm. Har man inte det måste man försöka variera sig på andra sätt och se till att man har en stol med bra stöd för svanken. Vi brukar också prata om aktivt sittande, där du aktiverar musklerna. Till exempel att sitta på en pilatesboll.

Ta pauser

Gå och hämta en kopp kaffe, ta en kort promenad, ställ dig upp och rör på axlar, armar och ben. Oavsett om du är på jobbet eller hemma är det viktigt med pauserna.

– Det här är egentligen det viktigaste. Vi pratar ofta om att ta avbrott. Gärna en gång i halvtimmen. Ta pauser, kom upp, veva igång axlarna, gör knäböj och syresätt musklerna. Du tjänar extremt mycket på det.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma 

Undvik laptop

Att ständigt sitta med laptop gör att huvud och nacke blir hängande, vilket blir en påfrestning för kroppen. Anna Åberg säger att blicken ska vara hög, med nacken bara lätt lutandes nedåt. Helst krävs alltså att få hem rätt utrustning – ett ansvar som ligger på arbetsgivaren.

Läs mer: Anställda får 1 000 dollar till hemmakontoret

– Jag uppfattar att det har blivit klart bättre under senaste månaderna, jämfört med förra året. Många får hemskickat bord, stolar och utrustning eller får premier för att köpa hem. Vi har fått ett klart ökat tryck från personer som jobbar hemma och det här är ett ansvar som arbetsgivaren måste ta.

Vad är det största misstaget en gör vid hemmajobb?
– Det är att jobba statiskt för långa stunder i samma position. Det är absolut det värsta.

När Anna Åberg gästade TV4:s Nyhetsmorgon visade hon rörelseövningar du kan göra under dagen, för att få igång blodcirkulation och stretcha ansträngda muskelgrupper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket