Flimmer och bländning är de två största bovarna i dramat när det gäller dålig ljusmiljö. Illustration: Jens Magnusson
Jobba bättre med rätt ljus på hemmakontoret
En keps, tillräckligt med ljus och lite kunskap. Det är ungefär vad som krävs för att få till ett bra ljus när du jobbar hemifrån. Men få vet vad som faktiskt är bra ljus, visar ny forskning.
En bra arbetsställning och en tyst miljö. Det är nog vad många strävar efter, både på kontoret och när vi sitter hemma och jobbar. Att även ljuset påverkar hur vi mår under arbetsdagen är inte lika välkänt.
– För de flesta är bra ljus detsamma som mycket ljus, men det finns så många fler aspekter, säger Hillevi Hemphälä vid Lunds universitet.
Hon är en av få i världen som gör fältstudier kring synergonomi, som lite förenklat betyder att man undersöker hur ljusmiljön påverkar människors hälsa i deras naturliga miljöer.
Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont
Trots att forskningsområdet är relativt nytt har man kunnat belägga att fel belysning kan leda till problem med ögonen i form av ögontrötthet, gruskänsla och torrhet. Det kan också göra att vi presterar sämre och får problem med spänningar och smärta i nacke, axlar och skuldror.
I en alldeles ny studie har Hillevi Hemphälä sett att bländning är ett mycket vanligt problem på arbetsplatser i dag. På 75 procent av de 200 arbetsplatser som ingick i studien, främst kontor, utsattes arbetstagarna för risk eller hög risk för bländning.
– Det vanligaste felet är att man slänger upp LED-panelplattor i taket på många kontor i dag. Det skapar kontraster mot det mörka taket och leder till bländning, säger Hillevi Hemphälä.
På runt 30 procent av arbetsplatserna i studien uppmättes flimmer.
– Det är inget vi själva kan se, men ett stimuli som hjärnan måste sortera bort, vilket stjäl energi och kan leda till huvudvärk, säger Hillevi Hemphälä.
Just flimmer och bländning är de två största bovarna i dramat när det gäller dålig ljusmiljö. Det är ett problem eftersom flimret alltså inte går att se med blotta ögat och eftersom de flesta av oss inte har kunskap om vad bländning innebär, vilket framkom i studien.
– För många är bländning detsamma som att titta in i helljuset på en bil. Men definitionen av bländning är egentligen att man har en för stark ljuskälla i sitt synfält, säger Hillevi Hemphälä.
Ett enkelt knep för att ta reda på om du är utsatt för bländning är att göra ”kepstestet”: om det känns skönare att ha en keps eller att sätta händerna ovanför ögonen är du troligen bländad.
Det kostar nästan ingenting att ställa om till bra arbetsbelysning
Som en del av forskningsstudien har hon i samarbete med företagshälsovården tagit fram ett verktyg – det första i världen – för att bedöma den visuella miljön, The Visual Ergonomics Risk Assessment Method (VERAM). I den ingår alla aspekter av ljusmiljön, från dagsljusinsläpp, flimmer, bländning och belysningsstyrka till hälsopåverkan.
Hillevi Hemphälä tycker att det är problematiskt att det finns en EU-standard som Arbetsmiljöverket hänvisar till (om både belysningsstyrka, bländning och flimmer), men att det fram tills nu inte funnits något verktyg för att utvärdera ljuset, och hur det påverkar hälsan.
– Om man inte kan bedöma ljusmiljön går det ju inte heller att följa några riktlinjer. Det tycker jag resultaten från vår studie är ett bra exempel på, säger Hillevi Hemphälä.
Samtidigt konstaterar hon:
– Det är egentligen bara kunskap som krävs. Det kostar nästan ingenting att ställa om till bra arbetsbelysning.
Text: Kerstin Karlsson
