Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba bättre med rätt ljus på hemmakontoret

En keps, tillräckligt med ljus och lite kunskap. Det är ungefär vad som krävs för att få till ett bra ljus när du jobbar hemifrån. Men få vet vad som faktiskt är bra ljus, visar ny forskning.
Publicerad
Flimmer och bländning är de två största bovarna i dramat när det gäller dålig ljusmiljö. Illustration: Jens Magnusson

En bra arbetsställning och en tyst miljö. Det är nog vad många strävar efter, både på kontoret och när vi sitter hemma och jobbar. Att även ljuset påverkar hur vi mår under arbetsdagen är inte lika välkänt.

– För de flesta är bra ljus detsamma som mycket ljus, men det finns så många fler aspekter, säger Hillevi Hemphälä vid Lunds universitet.

Hon är en av få i världen som gör fältstudier kring synergonomi, som lite förenklat betyder att man undersöker hur ljusmiljön påverkar människors hälsa i deras naturliga miljöer.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

Trots att forskningsområdet är relativt nytt har man kunnat belägga att fel belysning kan leda till problem med ögonen i form av ögontrötthet, gruskänsla och torrhet. Det kan också göra att vi presterar sämre och får problem med spänningar och smärta i nacke, axlar och skuldror.

I en alldeles ny studie har Hillevi Hemphälä sett att bländning är ett mycket vanligt problem på arbetsplatser i dag. På 75 procent av de 200 arbetsplatser som ingick i studien, främst kontor, utsattes arbetstagarna för risk eller hög risk för bländning.

– Det vanligaste felet är att man slänger upp LED-panelplattor i taket på många kontor i dag. Det skapar kontraster mot det mörka taket och leder till bländning, säger Hillevi Hemphälä.

På runt 30 procent av arbetsplatserna i studien uppmättes flimmer.

– Det är inget vi själva kan se, men ett stimuli som hjärnan måste sortera bort, vilket stjäl energi och kan leda till huvudvärk, säger Hillevi Hemphälä.

Just flimmer och bländning är de två största bovarna i dramat när det gäller dålig ljusmiljö. Det är ett problem eftersom flimret alltså inte går att se med blotta ögat och eftersom de flesta av oss inte har kunskap om vad bländning innebär, vilket framkom i studien.

– För många är bländning detsamma som att titta in i helljuset på en bil. Men definitionen av bländning är egentligen att man har en för stark ljuskälla i sitt synfält, säger Hillevi Hemphälä.

Ett enkelt knep för att ta reda på om du är utsatt för bländning är att göra ”kepstestet”: om det känns skönare att ha en keps eller att sätta händerna ovanför ögonen är du troligen bländad.

Det kostar nästan ingenting att ställa om till bra arbetsbelysning

Som en del av forskningsstudien har hon i samarbete med företagshälsovården tagit fram ett verktyg – det första i världen – för att bedöma den visuella miljön, The Visual Ergonomics Risk Assessment Method (VERAM). I den ingår alla aspekter av ljusmiljön, från dagsljusinsläpp, flimmer, bländning och belysningsstyrka till hälsopåverkan.

Hillevi Hemphälä tycker att det är problematiskt att det finns en EU-standard som Arbetsmiljöverket hänvisar till (om både belysningsstyrka, bländning och flimmer), men att det fram tills nu inte funnits något verktyg för att utvärdera ljuset, och hur det påverkar hälsan.

– Om man inte kan bedöma ljusmiljön går det ju inte heller att följa några riktlinjer. Det tycker jag resultaten från vår studie är ett bra exempel på, säger Hillevi Hemphälä.

Samtidigt konstaterar hon:

– Det är egentligen bara kunskap som krävs. Det kostar nästan ingenting att ställa om till bra arbetsbelysning.

Text: Kerstin Karlsson

LJUSA TIPS FÖR HEMMAKONTORET

  • Tänd upp så mycket det går för att inte bli trött. Du kan mäta ljusstyrkan med appen Ljus från Arbetsmiljöverket.
  • Sitt nära ett fönster där du kan följa årstid, väder och tid på dygnet. Placera skärmen vinkelrätt mot fönstret, så att ljuset kommer in från sidan.
  • Undvik bländning. Har du infällda LED-lampor i taket kan du rikta en bordslampa mot taket för att jämna ut kontraster.
  • Undvik flimmer. Rikta din mobilkamera (med kameraläge på) mot lampan på 1–2 decimeters avstånd. Om kraftiga mörka linjer vandrar i sidled över mobil skärmen handlar det sannolikt om flimmer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.