Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Hot fick krögare dra tillbaka kvinnorabatt på lunchen

När restaurangägaren Ivan Todorov nyligen beslöt försöka bidra till jämställdheten genom att ge kvinnor rabatt på lunchmaten blev det för mycket för en del. Efter att ha hotats av flera personer och anmälts för diskriminering har nu krögaren i stället bestämt att tas ut ett lägre lunchpris för mindre portioner oavsett vem som äter.
Anita Täpp Publicerad 16 maj 2016, kl 15:39
Colourbox
Billigare lunch för kvinnor väckte starka känslor Colourbox

Det var i förra veckan som Ivan Torodov började ge tio kronors rabatt på lunchen för de kvinnor som äter på hans restaurang i Olofström.

- Vi började fundera över varför 90 procent av våra lunchgäster varje dag är killar och på varför inte fler kvinnor kommer. Och tänkte att det ju kan bero på att de oftast har lägre lön och kanske också tänker mer på hushållsekonomin. Sen var det en spontan idé att pröva det här för att se om vi kan locka fler kvinnor genom lägre priser, berättade han för Kollega i fredags.

Under veckan hade därför kvinnor fått betala 75 kronor för att äta av lunchbuffén medan männen fick fortsätta betala 85 kronor. Och enligt Ivan ledde beslutet bara till positiva reaktioner från hans lunchgäster.

Men alla har inte sett lika positivt på saken. I slutet av veckan hade han redan fått flera telefonsamtal från arga män i andra delar av landet och i fredags blev han också DO-anmäld.

På torsdag ska Diskrimineringsombudsmannen ta beslut om man ska utreda om Ivan kan ha gjort sig skyldig till diskriminering eller inte.

Själv har Ivan sagt att han i stället ser det som att han ägnar sig åt positiv särbehandling då han sänkt priserna för kvinnorna samtidigt som han inte höjt priserna för män.

- Det grundäggande är att jag inte ser prissänkningen som en orättvisa mot män. Orättvisan ligger i att kvinnor inte går ut och äter, det är grunden till varför det här är en jätteviktig fråga, sa han i fredags.

Han påpekade då även att det också finns undersökningar som visar att en majoritet av dem som äter lunch på restaurang är män och att många kvinnor inte gör detsamma är allvarligt för folkhälsan.

- Vi vet ju att sjuktalen bland kvinnor ökar hela tiden. Att många äter en matlåda sittande vid kontorsbänken där de jobbar kanske och stressar i sig maten i stället för att komma ut och äta i lugn och ro är säkert en bidragande orsak till ohälsan. Det är sådant vi borde diskutera i stället för att man sänker lunchmaten med en tia, tyckte han då.

Men i dag kom besked om att han ändrar sig om lunchpriserna till följd av de hot han tagit emot. I stället för ett rabatterat lunchpris kommer han nu att ta ut en lägre kostnad för mindre portioner av maten, oavsett kön, sexuell läggning och etnicitet.

Till SVT Nyheter Blekinge säger han:

- Jag tycker det är tråkigt att det har blivit som det har blivit.  Men det blev en för het potatis. Jag har fått flera samtal med hot och nu känner jag att jag vill fokusera på att göra god mat i stället.

Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.