Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
De senaste 14 åren har Unionen delat ut priset Guldnappen – och gör det även i år. Utmärkelsen ges till föräldravänliga arbetsplatser. På en sådan har småbarnsföräldrar samma möjligheter som andra anställda och föräldraledighet ses som något positivt.
I år breddar Unionen priset med två nya kategorier: Guldpengen och Guldstegen. Pengen ska gå till ett företag med jämställda löner och stegen till ett företag med jämn könsfördelning bland cheferna.
– Det är ett uttryck för Unionens målmedvetna satsning på att få ökad fart på arbetet med jämställdhet. Det krävs en större medvetenhet om att vi i dag inte har ett jämställt arbetsliv. Vi ser att kvinnors karriärmöjligheter är sämre än männens, vi ser att kvinnors lönenivåer fortfarande är lägre än männens vilket i sin tur påverkar deras framtida pension. Det arbete som görs är inte tillräckligt och det går för långsamt. Därför tycker vi att det är viktigt att uppmärksamma de goda exemplen, precis som vi tidigare har gjort med Guldnappen, säger Martin Linder.
Vägen till ett jämställt arbetsliv når man enklast genom att arbeta med frågorna på företagen, tror Martin Linder.
– Vi vill sätta de enskilda arbetsplatserna i centrum och lyfta fram de goda exemplen i vardagen. För när vi lyckas på arbetsplatserna lyckas vi också förändra samhället. Det är självklart bra med policys och riktlinjer, men det är människorna på arbetsplatserna som ska se till att det händer något, säger han.
Ni har delat ut Guldnappen i 14 år. Har utmärkelsen haft någon betydelse för jämställdheten?
– Det tror jag. Det är omöjligt att mäta statistiskt, men vi ser att frågan uppmärksammas och vet att väldigt många företag gärna vill få utmärkelsen.
Kan ett företag få alla tre utmärkelserna?
– Det finns i alla fall inga regelmässiga hinder för det. Vi utgår från nomineringarna när vi gör våra val. Och de senaste åren har det blivit ganska många nomineringar att välja mellan. Nu inför vi nya kategorier och jobbar hårt för att göra utmärkelserna välkända. Man kommer bland annat att själv kunna testa sin arbetsplats via unionenopinion.se.
När har Sverige ett jämställt arbetsliv?
– När det gäller frågor om utveckling och förbättring är det omöjligt att sätta ett datum för när arbetet är över. Det handlar om idogt arbete och om att fokusera på frågorna varje dag. Vi som är aktiva i dag får nog ställa in oss på att arbeta med de här frågorna resten av våra yrkesliv. Men ju förr desto bättre.
Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal.
Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent.
Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad.
Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen.
– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.
Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten.
Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas.
– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson.
Vad får det här för effekter?
– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar.
Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?
– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra.
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?
– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal.
Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata?
– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning.
Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?
– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.
Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?
– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats.
Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande.
”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som:
• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.
• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det.
• Ofta görs i skymundan.
• Inte kräver några särskilda specialkunskaper.
• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt.
Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår.
Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work.
"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.