Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
TCO:s pappaindex visar hur pappornas uttag av föräldraledighet utvecklas över tid. Förra året tog papporna ut en fjärdedel av alla föräldradagar. Totalt tog 344 937 män ut föräldrapenning med minst en dag under 2014. Det innebär att cirka 45 procent av alla som under året tog ut föräldrapenning var pappor. Det sammanvägda värdet av detta som utgör TCO:s pappaindex blev 44,9, där index 100 betyder att dagarna delas lika.
– Att titta på hur föräldrar fördelar ansvaret för barnen är viktigt för att begripa hur arbetsmarknaden utvecklas. Pappaindex har varit en viktig del i TCOs arbete för ökad jämställdhet, men det finns mycket kvar att göra, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark.
Andelen män som delar föräldraledigheten lika har fördubblats under de 16 år som TCO har presenterat sitt index. Cirka 15 procent delar lika idag. Enligt Ulrika Hagström, jämställdhetspolitisk utredare på TCO, beror utvecklingen på en kombination av politiska åtgärder som reserverade pappamånader samt förändrade attityder i samhället.
– Förväntningarna på att vara en bra pappa har förändrats de här 16 åren. Attityder hos män och kvinnor har förändrats, även hos arbetsgivare och kompisar.
Att politikerna nu reserverar en tredje pappamånad kommer att få positiv betydelse, enligt Ulrika Hagström.
– En femtedel av papporna har inte varit föräldralediga alls när barnet börja förskola, jag tror att den andelen kommer att sjunka nu när det blir tre månader. Effekten kommer att påminna om när den första reserverade pappamånaden infördes. Då ökade uttaget kraftigt i den gruppen. Den andra månaden innebar att tolv månaders föräldraledighet blev 13, då ökade uttaget både hos män och kvinnor i alla grupper.
TCO:s index visar att trenden med allt fler föräldralediga pappor har stagnerat.
– Det har nästan inte hänt något de två senaste åren, utvecklingen har stannat av och därför är det extra välkommet att politikerna reserverar en månad till, säger Ulrika Hagström.
TCOs pappaindex över pappaledigheten är ett av flera mått på mäns ansvarstagande för sina barn. Indexet bygger på Försäkringskassans statistik över föräldralediga.
Pappaindex är en sammanvägning av männens andel av samtliga uttagna föräldradagar och andelen män av föräldralediga. Om kvinnor och män tar ut föräldrapenning lika ofta blir indexvärdet 100.
Pappaindex i län och kommuner
Hur ser det ut där du bor? Kolla här!
Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal.
Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent.
Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad.
Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen.
– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.
Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten.
Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas.
– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson.
Vad får det här för effekter?
– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar.
Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?
– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra.
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?
– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal.
Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata?
– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning.
Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?
– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.
Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?
– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats.
Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande.
”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som:
• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.
• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det.
• Ofta görs i skymundan.
• Inte kräver några särskilda specialkunskaper.
• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt.
Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår.
Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work.
"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.