Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

7 av 10 upplever ingen skillnad efter metoo

Endast var femte yrkesverksam har märkt skillnad på sin arbetsplats sedan metoo startade för ett par år sedan. Det visar en ny undersökning.
Anita Täpp Publicerad 5 november 2019, kl 14:22
Mirshod Tursunov/Colourbox
Samtidigt som 33 procent anser att arbetsgivaren har tagit frågan om sexuella trakasserier på allvar upplever sju av tio ingen skillnad sedan metoo. Mirshod Tursunov/Colourbox

Hur har arbetslivet förändrats sedan metoo inleddes för ett par år sedan? Det har varit utgångspunkten för en undersökning som nu gjorts på TCO:s uppdrag.

Av de nära 1 200 yrkesverksamma som deltagit i undersökningen uppger 19 procent att de märkt skillnad på sin arbetsplats till följd av metoo. Det exempelvis genom att det nu råder en större medvetenhet om sexuella trakasserier och att det inte längre är lika okej att dra skämt med sexuellt innehåll på jobbet.

72 procent uppger att de inte har märkt någon skillnad på arbetsplatsen medan resterande är osäkra. Samtidigt anser 33 procent att arbetsgivaren har tagit frågan om sexuella trakasserier på allvar de senaste två åren. Vilket alltså är motsägelsefullt eftersom det är många fler än de 19 procent som upplevt en skillnad till följd av metoo.

Läs mer: Kvinnor i facket vittnar om sexuella trakasserier

– Vi vet inte riktigt vad den skillnaden beror på. Men det kan vara så att arbetsgivaren har gjort något så att man tycker att sexuella trakasserier tas på större allvar. Samtidigt som man kanske inte har upplevt att det har varit ett problem innan heller och därför inte svarar att man märkt någon skillnad på arbetsplatsen, säger Ulrika Hagström, utredare med ansvar för arbetsmiljöfrågor på TCO.

Av undersökningen framkommer också att 81 procent anser att det är tydligt vem man ska vända sig till om någon blir utsatt för sexuella trakasserier. Var fjärde tillfrågad önskar att arbetsgivaren gjorde mer för att förebygga och hantera sexuella trakasserier.

Enligt TCO finns inga större könsskillnader i undersökningen.

Läs mer: Andra män orsak till metoo

Fotnot: 1 172 yrkesverksamma i åldern 18 till 65 år har deltagit i undersökningen som gjordes av Novus på uppdrag av TCO mellan den 3 och 16 oktober 2019.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström