Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vinterbad – en iskall hälsokick

Att vinterbada kan vara en skräckupplevelse – eller en stor njutning. Oavsett: för den modige väntar många belöningar, som att också klara andra prövningar bättre.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Vinterbad har visat sig ha många goda hälsoeffekter. Colourbox

Lägre blodtryck och starkare hjärta. Vinterbad har visat sig ha många goda hälsoeffekter. Enligt Karl Hultén, som forskat i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, är vinterbadandet även bra mental träning.

– När man går ner i en isvak tampas man med starka instinkter som säger att det är farligt. Därför upplever man mycket stress och rädsla som man måste träna på att övervinna. Och när det lyckas härdar det en så att man också klarar vardagslivets prövningar bättre, säger han.

Själv beslöt Karl Hultén att pröva vinterbad för ett 15-tal år sedan. Och redan första doppet gav en vanebildande effekt. Han beskriver det som ett slags berusning, ett oerhört välbefinnande samt en stor tillfredställelse i att han lyckades övervinna rädslan för att gå ner i vaken. Snart upptäckte han också att han blev gladare, mer energifylld och aktiv.

Dessutom minskade besvären med hans inflammerade leder.

– När man kyler ned kroppen så snabbt hamnar den ur balans och då svarar den med hundratals fysiologiska reaktioner samtidigt, av vilka flera har positiva hälsoeffekter. Som att de lindrar de symptom som exempelvis reumatiker kan ha, säger Karl Hultén.

Att vinterbad håller en ung är dock ett påstående han ifrågasätter eftersom det enda som har studerats är hur kroppens antioxidantsystem påverkas, alltså det system som skyddar mot vårt naturliga åldrande.

– Man har sett att vinterbad stärker det skyddet, men inte vilken effekt det får på en livstid.

Efter premiärdoppet har Karl Hultén fortsatt att vinterbada minst en gång i veckan. Numera kan han även ha sällskap av kvinnor och barn i bastun.

– Ja, intresset för vinterbad tycks öka, men det är fortfarande underskattat. Vi lever ju i ett kallt mörker under en stor del av året och har då också ofta mindre energi. Så det här är något som väldigt många fler skulle kunna dra nytta av.

VARFÖR VINTERBAD?

JONAS NILSSON

marknadschef, Kia

– Bastukulturen är väldigt avspänd och avklädd. Där släpper man den man annars är, det är bra stämning, man tar en öl och snackar om allt samtidigt som värmen är en jäkla kick. Doppet i iskallt vatten blir pricken över i. Det blir nästan som en hjärtrusning, man piggnar till och får energi.

KARIN LJUNGBERG

vd och ägare, Almedalens bed & breakfast

– Det är en fantastisk naturupplevelse att doppa sig i det kalla vattnet. När man blir så snabbt nedkyld får man en endorfinkick och en lyckokänsla som är svår att förklara. Jag har alltid varit lite orädd av mig så jag doppar alltid huvudet och vinterbadar även utan bastu. Gemenskapen är också viktig.

KIM SILVASTI

innovationsledare, Ambient Society

– Det har varit en resa, från att det först var rätt hemskt till att jag bestämde mig för att fortsätta och hittade njutningen. Man reagerar fysiskt men lär sig hantera andningen och en viss smärta och när man kliver upp ur vattnet gör bland annat endorfinerna att man mår toppen.

– Jag har lärt mig mycket om mig själv, eftersom det påverkar en både fysiskt och psykiskt. Och om jag kan leda mig själv genom det här blir det också lättare att leda andra.

FÖR DIG SOM VILL PROVA

  • Basta alltid först. Då sker en avtrubbning av ängslan för varmt och kallt så att badet inte känns lika chockartat.
  • Ha alltid badmössa. Den håller huvudet lagom varmt i bastun samtidigt som den skyddar mot en snabb nedkylning i vaken. Helst i naturmaterial som bomull, ull eller linne.
  • Använd badtofflor, annars kan det bli obekvämt och du kan få ont i fötterna på isen.
  • Skippa badkläder, de blir väldigt kalla och dryper av kallvatten efter badet.
  • Ta med tre handdukar – för att sitta på i bastun, skyla dig med när du går till vaken och torka dig med efter badet.
  • Om du har en hjärtsjukdom, en neurologisk sjukdom eller en sjukdom som minskar blodgenomströmningen i fingrar och fötter: kolla med läkare först.

NÅGRA AV VINTERBADETS EFFEKTER

  • Motverkar nedstämdhet och depression.
  • Bättre reaktionsförmåga och koncentration.
  • Förbättrad blodcirkulation.
  • Sänkt blodtryck.
  • Smärtlindring vid exempelvis reumatism och astma.
  • Regelbundet badande minskar spänningar, trötthet, dåligt minne och dåligt humör.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Här tänker jag inte på jobbet: ”Ombord stannar tiden”

Han växte upp långt från hav. Ändå har Urban Fägnell ända sedan barnsben känt en dragning till segling. I dag bor han en stor del av året på sin båt.
Joachim Stokstad Publicerad 3 juli 2026, kl 05:59
Som kapten har Urban Fägnell nytta av seglingen, både i mötet med nya människor och i chefsrollen på jobbet. Foto: David Fägnell/Urban Fägnell

Hur kommer det sig att du blev en inbiten seglare?

– Jag är uppvuxen i Gällivare, 25 mil från havet, men har alltid känt en dragning till hav och segling. År 2000 fick jag jobb i Luleå, och företaget hade en andelsbåt man kunde låna. Det gav mersmak, men det var lite jobbigt att dela, så jag köpte en egen. Där bor jag nu en stor del av året.

Varför bor du på båten?

– För att det får mig att må bra. Jag jobbar hårt och det tar sig olika uttryck, men redan efter någon dag på båten är man som en ny människa igen och redo att ta sig an nya utmaningar på land. Och jag inser varför – livet ombord, där stannar tiden!

– Det är så mysigt att sova och bo på båt. Och vi har en helt fantastisk skärgård här uppe.

Och bekvämligheten?

– Det finns sovplats för sex personer, dusch, två toa, kök med kyl, stor salong, internetuppkoppling. Ungefär som en trerumslägenhet.

Men i regn och blåst – hur kul är det då att vara på båt?

– Då stänger man in sig och slår på värmen. Det är hög mysfaktor!

Så vad är grejen med själva seglingen?

– Frihetskänslan, tystnaden, det är bara du, havet och vinden, som måste samarbeta. Segling är ett sätt att utmana sig själv. Någon har sagt att alla borde göra en segling över Atlanten, för att man blir ödmjuk – det går inte att tävla mot havet.

Utvecklar det dig som chef?

– Definitivt. Jag gillar att ta med folk ut, gärna som inte känner varandra. Det kan bli lite som tv-programmet Renées Brygga, med spännande möten. Kaptensrollen är bra träning i ledarskap. Man bygger team, precis som på jobbet, och måste vara här och nu, lyhörd, trygg. Man trimmar och utvecklar andra sidor hos sig själv och sin besättning. Som skeppare har jag ju ansvar för att seglingen blir bra för alla ombord, att alla känner delaktighet och mår bra, även om det blåser hårt.

Är det mycket arbete med båten?

– Hur mycket som helst. Men det är precis som med ett fritidshus, du avgör själv hur mycket arbete du vill lägga ner. Det tråkiga skrovputsandet brukar jag leja bort till sonen och hans kompisar. Jag fokuserar på att förbättra saker ombord.

Vad är det längsta du har seglat?

– Min längsta tur är från Frankrike till Mallorca, vilket var fantastiskt, men två veckor som kapten i Karibien slog även det med hästlängder. Så otroligt vackert, så varma människor och att få simma bland havssköldpaddor … Nästa dröm är att segla över Atlanten, det har jag bestämt, men jag tänker att det inte nödvändigtvis måste bli med egen båt.

URBAN FÄGNELL

GÖR: Karriärrådgivare för personer som vill byta jobbinriktning. Har tagit Fartygsbefäl klass 8 och får därmed ha betalande passagerare.

BOR: Hus i Luleå och på sin båt.

SEGELBÅT: Jeanneau, en 40 fots (12 meter) fransk båt.

BÄSTA BÅTMINNE: Jag kunde skriva en bok om alla mina seglingsminnen, men att segla i Karibien var makalöst.

TIPS TILL SUGEN NYBÖRJARE: Kontakta det lokala segelsällskapet och förklara läget. Då lär du få följa med någon. Båtägare är ofta entusiaster som älskar att prata om sitt stora fritidsintresse.