Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vinterbad – en iskall hälsokick

Att vinterbada kan vara en skräckupplevelse – eller en stor njutning. Oavsett: för den modige väntar många belöningar, som att också klara andra prövningar bättre.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Vinterbad har visat sig ha många goda hälsoeffekter. Colourbox

Lägre blodtryck och starkare hjärta. Vinterbad har visat sig ha många goda hälsoeffekter. Enligt Karl Hultén, som forskat i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, är vinterbadandet även bra mental träning.

– När man går ner i en isvak tampas man med starka instinkter som säger att det är farligt. Därför upplever man mycket stress och rädsla som man måste träna på att övervinna. Och när det lyckas härdar det en så att man också klarar vardagslivets prövningar bättre, säger han.

Själv beslöt Karl Hultén att pröva vinterbad för ett 15-tal år sedan. Och redan första doppet gav en vanebildande effekt. Han beskriver det som ett slags berusning, ett oerhört välbefinnande samt en stor tillfredställelse i att han lyckades övervinna rädslan för att gå ner i vaken. Snart upptäckte han också att han blev gladare, mer energifylld och aktiv.

Dessutom minskade besvären med hans inflammerade leder.

– När man kyler ned kroppen så snabbt hamnar den ur balans och då svarar den med hundratals fysiologiska reaktioner samtidigt, av vilka flera har positiva hälsoeffekter. Som att de lindrar de symptom som exempelvis reumatiker kan ha, säger Karl Hultén.

Att vinterbad håller en ung är dock ett påstående han ifrågasätter eftersom det enda som har studerats är hur kroppens antioxidantsystem påverkas, alltså det system som skyddar mot vårt naturliga åldrande.

– Man har sett att vinterbad stärker det skyddet, men inte vilken effekt det får på en livstid.

Efter premiärdoppet har Karl Hultén fortsatt att vinterbada minst en gång i veckan. Numera kan han även ha sällskap av kvinnor och barn i bastun.

– Ja, intresset för vinterbad tycks öka, men det är fortfarande underskattat. Vi lever ju i ett kallt mörker under en stor del av året och har då också ofta mindre energi. Så det här är något som väldigt många fler skulle kunna dra nytta av.

VARFÖR VINTERBAD?

JONAS NILSSON

marknadschef, Kia

– Bastukulturen är väldigt avspänd och avklädd. Där släpper man den man annars är, det är bra stämning, man tar en öl och snackar om allt samtidigt som värmen är en jäkla kick. Doppet i iskallt vatten blir pricken över i. Det blir nästan som en hjärtrusning, man piggnar till och får energi.

KARIN LJUNGBERG

vd och ägare, Almedalens bed & breakfast

– Det är en fantastisk naturupplevelse att doppa sig i det kalla vattnet. När man blir så snabbt nedkyld får man en endorfinkick och en lyckokänsla som är svår att förklara. Jag har alltid varit lite orädd av mig så jag doppar alltid huvudet och vinterbadar även utan bastu. Gemenskapen är också viktig.

KIM SILVASTI

innovationsledare, Ambient Society

– Det har varit en resa, från att det först var rätt hemskt till att jag bestämde mig för att fortsätta och hittade njutningen. Man reagerar fysiskt men lär sig hantera andningen och en viss smärta och när man kliver upp ur vattnet gör bland annat endorfinerna att man mår toppen.

– Jag har lärt mig mycket om mig själv, eftersom det påverkar en både fysiskt och psykiskt. Och om jag kan leda mig själv genom det här blir det också lättare att leda andra.

FÖR DIG SOM VILL PROVA

  • Basta alltid först. Då sker en avtrubbning av ängslan för varmt och kallt så att badet inte känns lika chockartat.
  • Ha alltid badmössa. Den håller huvudet lagom varmt i bastun samtidigt som den skyddar mot en snabb nedkylning i vaken. Helst i naturmaterial som bomull, ull eller linne.
  • Använd badtofflor, annars kan det bli obekvämt och du kan få ont i fötterna på isen.
  • Skippa badkläder, de blir väldigt kalla och dryper av kallvatten efter badet.
  • Ta med tre handdukar – för att sitta på i bastun, skyla dig med när du går till vaken och torka dig med efter badet.
  • Om du har en hjärtsjukdom, en neurologisk sjukdom eller en sjukdom som minskar blodgenomströmningen i fingrar och fötter: kolla med läkare först.

NÅGRA AV VINTERBADETS EFFEKTER

  • Motverkar nedstämdhet och depression.
  • Bättre reaktionsförmåga och koncentration.
  • Förbättrad blodcirkulation.
  • Sänkt blodtryck.
  • Smärtlindring vid exempelvis reumatism och astma.
  • Regelbundet badande minskar spänningar, trötthet, dåligt minne och dåligt humör.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.