Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Tandsköterska

Lotta Carbonnier är tandsköterska på en privatpraktik i Nyhamnsläge. Hon gillar att jobba med människor, stortrivs med sina arbetskamrater och tycker att det är perfekt att jobba 75 procent.
Eva Karlsson Publicerad

Hur kom det sig att du blev tandsköterska?

- Jag var undersköterska på lasarettet i Helsingborg och hade tröttnat på att jobba natt. Jag ville göra något annat. På en fest träffade jag en tandläkare som sa: "Det är klart att du ska bli tandsköterska, kom till mig och titta en dag." Jag gjorde det och tyckte att det verkade intressant. Jag gick en ettårig utbildning. Nu finns en KY-utbildning på ett och ett halvt år men den fanns inte då.

Vad har du för arbetsuppgifter?

- Jag jobbade på folktandvården ett tag först och där kändes det som om jag bara assisterade och passade upp. Hos tandläkare Carl-Erik Nordstrand blir jag sedd och känner mig delaktig. Jag är med från början till slut och hinner knyta ett band till patienten.

- Jag får lägga ett provisorium på en tand, ta röntgen, lägga bedövning, ta bort tandsten, putsa, polera, fluorlacka, ta avtryck på patientens tänder. Vid operationer för implantat och andra behandlingar är jag med som assistent. Jag tar betalt och ger tider. Jag pratar med ungdomar om förebyggande tandvård och instruerar dem i tandborstteknik. Dessutom tar jag hand om sterilen, beställer material och ser till att apparaterna blir underhållna.

Hur många är ni på praktiken och vilka tider arbetar du?

- Vi är en tandläkare och två tandsköterskor. Vi tandsköterskor arbetar 75 procent. Varannan dag jobbar jag lång dag, varannan dag kort. Vi har även en tandhygenist som kommer en dag i veckan.

- Jag skulle inte vilja jobba mer. Det är perfekt att ha lite mer tid för familjen och hundarna (tre labrador retrievers).  

Vilka egenskaper är bra att ha?

- Man ska tycka om att arbeta med människor och vara ödmjuk och lyhörd. Omhändertagandet är viktigt. Eftersom mycket av arbetet sker i munnen på en patient ska man kunna jobba med små saker. Jag tycker också att jag har stor nytta av att jag ha jobbat som undersköterska.

Har ni många patienter som tycker att det är obehagligt att gå till tandläkaren?

- Många tandvårdsrädda söker sig hit. Jag tror att det har spritt sig ryktesvägen att patienterna kan känna sig trygga hos oss.

Har ni möjlighet att ge lustgas eller narkos?

- Nej, det har vi inte. Men man kommer långt på att bemöta patienten på rätt sätt.

Berätta om en bra respektive dålig dag på jobbet.

- En bra dag då flyter allt. En dålig är när patienter är mycket försenade eller uteblir helt och allt kör ihop sig.

Är du nöjd med din lön?

- Ja det är jag.

Fakta

Löneintervallet för en tandsköterska med nedanstående arbetsuppgifter är enligt Unionens statistisk för 2009: 20 300 -23 000 kronor i månaden. Delegerade arbetsuppgifter leder i regel till högre lön, ibland även till löner över intervallet.

Assisterar tandläkare, sterilarbete, röntgen, profylaktiska arbetsuppgifter, tandstensborttagning. Administration ingår i arbetet, såsom journalhantering, tidbokning och kallelser. Skriver kostnadsförslag. Kan efter delegering utföra vissa behandlingar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden