Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Tandsköterska

Lotta Carbonnier är tandsköterska på en privatpraktik i Nyhamnsläge. Hon gillar att jobba med människor, stortrivs med sina arbetskamrater och tycker att det är perfekt att jobba 75 procent.
Eva Karlsson Publicerad

Hur kom det sig att du blev tandsköterska?

- Jag var undersköterska på lasarettet i Helsingborg och hade tröttnat på att jobba natt. Jag ville göra något annat. På en fest träffade jag en tandläkare som sa: "Det är klart att du ska bli tandsköterska, kom till mig och titta en dag." Jag gjorde det och tyckte att det verkade intressant. Jag gick en ettårig utbildning. Nu finns en KY-utbildning på ett och ett halvt år men den fanns inte då.

Vad har du för arbetsuppgifter?

- Jag jobbade på folktandvården ett tag först och där kändes det som om jag bara assisterade och passade upp. Hos tandläkare Carl-Erik Nordstrand blir jag sedd och känner mig delaktig. Jag är med från början till slut och hinner knyta ett band till patienten.

- Jag får lägga ett provisorium på en tand, ta röntgen, lägga bedövning, ta bort tandsten, putsa, polera, fluorlacka, ta avtryck på patientens tänder. Vid operationer för implantat och andra behandlingar är jag med som assistent. Jag tar betalt och ger tider. Jag pratar med ungdomar om förebyggande tandvård och instruerar dem i tandborstteknik. Dessutom tar jag hand om sterilen, beställer material och ser till att apparaterna blir underhållna.

Hur många är ni på praktiken och vilka tider arbetar du?

- Vi är en tandläkare och två tandsköterskor. Vi tandsköterskor arbetar 75 procent. Varannan dag jobbar jag lång dag, varannan dag kort. Vi har även en tandhygenist som kommer en dag i veckan.

- Jag skulle inte vilja jobba mer. Det är perfekt att ha lite mer tid för familjen och hundarna (tre labrador retrievers).  

Vilka egenskaper är bra att ha?

- Man ska tycka om att arbeta med människor och vara ödmjuk och lyhörd. Omhändertagandet är viktigt. Eftersom mycket av arbetet sker i munnen på en patient ska man kunna jobba med små saker. Jag tycker också att jag har stor nytta av att jag ha jobbat som undersköterska.

Har ni många patienter som tycker att det är obehagligt att gå till tandläkaren?

- Många tandvårdsrädda söker sig hit. Jag tror att det har spritt sig ryktesvägen att patienterna kan känna sig trygga hos oss.

Har ni möjlighet att ge lustgas eller narkos?

- Nej, det har vi inte. Men man kommer långt på att bemöta patienten på rätt sätt.

Berätta om en bra respektive dålig dag på jobbet.

- En bra dag då flyter allt. En dålig är när patienter är mycket försenade eller uteblir helt och allt kör ihop sig.

Är du nöjd med din lön?

- Ja det är jag.

Fakta

Löneintervallet för en tandsköterska med nedanstående arbetsuppgifter är enligt Unionens statistisk för 2009: 20 300 -23 000 kronor i månaden. Delegerade arbetsuppgifter leder i regel till högre lön, ibland även till löner över intervallet.

Assisterar tandläkare, sterilarbete, röntgen, profylaktiska arbetsuppgifter, tandstensborttagning. Administration ingår i arbetet, såsom journalhantering, tidbokning och kallelser. Skriver kostnadsförslag. Kan efter delegering utföra vissa behandlingar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.