Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

SSA-lärare

Tibor Erdös i Göteborg är bland annat SSA-lärare (svenska som andraspråk) på ABF, där han jobbar med grundskole- och gymnasieelever.
Eva Karlsson Publicerad
Tibor Erdös är passionerad lärare.

Har länge har du varit lärare?   

- I nio år. Jag har haft möjlighet att jobba som lärare i ungerska för diplomater på Finska ambassaden i Ungern och på diverse språkskolor där jag undervisat i svenska och engelska. En av de mest intressanta arbetsuppgifterna jag haft var på ett universitet nära Budapest, där jag fick vara med att etablera den svenska undervisningen.

Hur kom det sig att du blev lärare?

- Roligt att du frågar. Jag vet inte riktigt. Jag har alltid varit språkintresserad och egentligen har jag huvudsakligen läst språkvetenskap. Lärarutbildningen verkade som en bra kombination till de flesta humanistiska ämnen. Det var nog därför. Men i dag är jag väldigt passionerad när det gäller läraryrket. Jag har haft några oerhört karismatiska lärare under min skolgång och de har varit förebilder för mig.

Vad behöver man för utbildning?

- Just för att kunna undervisa i SSA så har du antingen SSA-programmet eller det vanliga lärarprogrammet plus SSA-kurser vid sidan om. Det finns ganska många SSA-lärare som saknar behörighet. 30 poäng brukade räcka förut. Väldigt många har lärarexamen i svenska till exempel, men inte i svenska som andraspråk.

- Jag tycker att grundskole- och gymnasierektorer borde inse vilken stor betydelse hemspråksundervisning och SSA-undervisning har för en elev som inte har svenska som modersmål. Ju högre nivå man har på sitt modersmål, desto lättare och effektivare blir det att uppnå modersmålsliknande språkkunskap på sitt andraspråk. Många rektorer saknar kunskap och utbildning inom SSA, men jobbar i multietniska skolor. Man uppnår inte ett bra resultat med endast vanlig svenskundervisning.

Vad är det för skillnad på SSA (svenska som andraspråk) och SFI (svenska för invandrare)?

 - SFI-undervisning riktar sig mot nyanlända invandrare, medan svenska som andraspråk riktar sig mot studenter som har ett annat modersmål än svenska, men är uppvuxna här eller har tidigare kunskaper i svenska på annat sätt.

- Jag tycker att svenska som andraspråk skulle vara intressant även för studenter som har svenska som modersmål. De skulle få en bättre förståelse för sitt eget språk. Även lärare i svenska blir mer förstående efter en kompetensutökning i SSA. Men jag skulle vilja föreslå att ämnet kallas för Svenska för flerspråkiga elever. Det låter mer positivt.

Regeringen lär ha planer på ett nytt upplägg?

- De pratar om ett så kallat "ekonomiskt incitament", det vill säga en bonus för SFI-studenter som anstränger sig. Underförstått: Det är många som inte gör det, enligt regeringen. Jag tycker att förslaget är orättvist. Ska en student som har akademikerbakgrund och tyska eller holländska som modersmål få mer pengar, för att han klarat SFI inom några månader, än en akademiker som har somaliska, persiska, kinesiska eller ryska som modersmål och som har helt andra förutsättningar? Bonussystemet kan skapa otillräcklighetskänsla och dålig stämning.

- Jag hade hellre välkomnat någon form av stipendium. Att anordna praktikplatser skulle hjälpa mer och mindre klasser skulle också underlätta för eleverna.

Vilka är dina elever och hur många är det i varje klass?

- Mina elever i grundskolan och gymnasiet har turkiska och kurdiska som modersmål, det är både tjejer och killar. De vuxna är väldigt blandade. Allt från estniska, persiska, urdu, japanska, kinesiska, engelska till tigrinja. Könsfördelningen är också blandad. I de vuxna grupperna har jag oftast runt 30 studenter, medan det i grundskole- och gymnasiegrupperna är max runt 14-15.

- Jag jobbar på eftermiddagar och kvällar, eftersom mina studenter gör detta efter skolan. De får extrahjälp i många kärnämnen. De får dessutom ett helt annat perspektiv på det svenska språket.

Vad i svenskan är svårast respektive lättast att lära sig?

- Det är svårt att besvara denna fråga, eftersom det är så olika för olika inlärare. Vad man har för modersmål spelar stor roll. Har man andra främmande språk med sig i bagaget är det alltid lättare att jämföra språk och använda sig av tidigare inlärningsmetoder. Jag tror att ordföljden och användning av prepositioner är bland de svåraste (även för svensktalande ha ha) och användning av adverb, språkmelodin eller om det ska heta "en" eller "ett" är återkommande problem.

Vad är roligast med ditt jobb?

- Studenternas "aha-upplevelser" när de förstår. Sen är det helt fantastiskt när man träffar på gamla SFI-studenter som fått jobb och talar hur bra svenska som helst. Då är min dag räddad. Jag tycker också om att sätta ihop studiematerial. Det är utmanande och ett kreativt arbete.

- Jag möter alla möjliga intressanta människor i mina klasser: forskare, kallskänkor, universitetsstuderande, sångerskor, läkare, pizzabagare, arkitekter, akrobater, veteransoldater...

Vad är sämst eller mindre roligt?

- Det är mycket stress och ansvar. Men pappersarbetet är nog värst. Vi lärare jobbar verkligen häcken av oss. Jag har däremot bara upplevt uppskattning från elever än så länge.

Är det här ditt drömjobb?

- Alla mina jobb är mina drömjobb. Läraryrket kan man inte göra halvhjärtat.

Vad jobbar du med mer?

- Jag håller två SFI-kurser på en annan skola för vuxna (Competens AB).

- Sedan februari i år jobbar jag också som programchef för Sverige på The Nordic House Foundation. Det är ett ungerskt kulturinstitut som marknadsför nordisk kultur i Ungern. Vi letar efter intressanta artister, konstnärer och alla som kan representera Sverige och vill visa upp sig för den oerhört kulturintresserade ungerska publiken. På den senaste festivalen presenterade vi nordiska deckarförfattare och filmer i olika sammanhang. Än så länge har jag oregelbundna arbetstimmar med detta projekt, så jag känner inte att det krockar med mina andra jobb. Runt festivalerna blir det dock mycket mer tidskrävande.

Är du nöjd med din lön?

- Det skulle vara lättare att svara på denna fråga om jag bara hade jobbat heltid någonstans. Som deltidsanställd får jag bra betalt. Men jag vet att det finns folk som tjänar betydligt mer än vad jag gör.

- Jag tror att jag ändrade min syn på jobb och fritid för några år sedan när min mor var svårt cancersjuk. Mina prioriteringar har förändrats.

Har du betalt sommarlov?

- Nej, det har jag inte. Men det borde jag ha förstås. Det får bli en förhandlingsfråga framöver.

Vad gör du helst när du är ledig?

- Jag reser så ofta jag har möjlighet, eftersom jag har släkt och goda vänner i andra länder. Dessutom skriver jag ganska mycket. Jag har skrivit en låt till ett soundtrack till en fransk film som börjar distribueras i höst i Frankrike. Min låt heter Sally och sjungs av den franska artisten Milkymee. Filmen heter Domaine och Beatrice Dalle har huvudrollen. Du kanske kommer ihåg henne från Betty Blue (37,2 Le Matin). Alla vi som har jobbat med projektet är hur uppspelta som helst. Jag hoppas verkligen att filmen kommer till Sverige.

Fakta

Enligt Unionens marknadslönebedömning har den lärarkategori där SSA-lärare ingår en månadslön på 23 500-28 000 kronor.

Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.