Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.

– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.

Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.

Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad

Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.

– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.

Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad

Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.

– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.

Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.

– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.

Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.

– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.

Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.

– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!

Text: Kristina Karlberg. 

En ledares viktigaste uppgift är att se till att sin egen och medarbetarnas hjärnor fungerar maximalt. Genom att på djupet förstå vilka faktorer som påverkar den betydelsefulla och komplexa muskeln som sitter mellan våra öron kan vi också förändra och förbättra allas potentialer. Och göra oss mer motståndskraftiga mot skadlig stress.

Det menar Maria Engström-Eriksson, som är civilingenjör i industriell ekonomi och har en master i psykologi. Hon är aktuell med boken Hjärnatlet där hon med hjälp av forskningsrön, egna modeller och praktiska exempel beskriver en mental träning med hjärnan i fokus.

Maximera hjärnans potential för bättre ledarskap

De senaste åren har hjärnans betydelse och funktioner uppmärksammats alltmer. Ändå menar Maria Engström-Eriksson att många, inte minst personer i ledande position, har bristfälliga kunskaper kring detta.

– Dagens företag och organisationer behöver fler hjärnatleter som likt fysiska atleter känner in och förstår sina verktyg – hjärnan respektive kroppen – för att kunna maximera prestationer och engagemang, förtydligar hon.

Så blir du en hjärnatlet: Sex sociala drivkrafter

Att bli en hjärnatlet handlar inte om elitism eller att vara superbegåvad, utan om att utgå från de resurser man har och göra det bästa av dem.

Vad är det då som påverkar våra hjärnor på jobbet och privat? I boken utgår Maria Engström-Eriksson bland annat från en egen modell, Master, för att förklara hur man blir en hjärnatlet. Modellen består av sex sociala drivkrafter och biologiskt grundade behov.

Maria Engström-Eriksson liknar drivkrafterna vid ”hinkar” fyllda med vatten och har använt modellen i över tio år vid teambuilding och ledarskapsutveckling.

– Är hinkarna fyllda känner du dig trygg. Men om någon hink töms uppstår stressorer som gör att hjärnan fungerar sämre. Välfyllda hinkar ger starkare hjärnatleter, sammanfattar hon.

Masterhinkarna är till god hjälp för att skapa ett gemensamt språk och identifiera vad som skaver. Att se om hinkarna är fulla eller inte gör det enklare att göra en analys. Och att kunna åtgärda problemen.

Förutom att öka skaran av hjärnatleter i världen har Maria Engström-Eriksson ett annat tydligt syfte med boken. Hon vill så hål på myten om stress.

– Stress förknippas ofta med att ha en hög arbetsbörda. Men det stämmer inte alltid. I själva verket kanske förklaringen är att en eller flera av hinkarna är tömda. Kanske finns det brist på mening eller självständighet. Då hjälper det inte att minska på arbetsuppgifterna.

Hon anser att det borde vara en given fråga på ledningsnivå att nu ta kunskaperna om hjärnan på allvar.

– Att göra chefer och medarbetare till hjärnatleter är i grund och botten en ekonomisk fråga. Det handlar om att få människor att producera på sin fulla kapacitet. Jag hoppas att det snart kommer att bli lika självklart att fokusera på hjärnans hållbarhet som det är tala om hållbarhet för miljö och ekonomi, säger Maria Engström-Eriksson. 

Text: Gertrud Dahlberg

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ