Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- Det mest stressande är när man sitter fast i trafiken eller att felanmälaren ställer sig bakom ryggen på en när man ska jobba, säger Malin som är enda tjejen på tio tekniker.
Support, som får alla samtal, försöker lista ut felet och föreslår vad som behöver åtgärdas och vilka delar som teknikern ska ta med sig. En väktare måste alltid närvara när bankomaten öppnas.
Står ni ute på gatan eller öppnar ni automaten inifrån?
- Det beror på vad som har gått sönder. Om fronten är skadad står vi utanför och jobbar.
Händer det ofta att någon försöker lura åt sig pengar genom att montera dit en kamera och en falsk kortläsare?
- Jag har varit på två skimningar sedan i somras men då var sakerna redan borttagna. De brukar sitta någon timme. Ofta går något sönder på fronten som vi får byta ut.
Vilka fel är vanligast?
- Det är oftast kortläsaren som går sönder. Ibland är det fel på mjukvaran. Bankomaten har en pc som styr allting. Andra fel kan bero på vandalisering, att papperet krånglar eller sedelkvadd.
Betyder det sista att sedlarna kan spruta ut helt okontrollerat?
- Nej, de kan inte spruta ut. Det finns säkerhetsspärrar mot sådant.
Finns det måndagsexemplar som nästan alltid är trasiga?
- Ja, till slut har man bytt ut alla delar på dem. När det är riktigt kallt ute går automaterna sönder lättare. Vid löneutbetalningar, jul och andra högtider är det också fler felanmälningar.
Hur kom det sig att du blev servicetekniker?
- Jag läste tvåårig el-teknisk linje och därefter ett extra år med datainriktning. På den tiden ville jag bli ljudtekniker men det är inget som jag tänker på längre. Jag började arbeta på en storbank som valde att avsluta min anställning när jag blev föräldraledig. Eftersom jag hade lärt mig en del om bankens pc-miljö fick jag senare jobb hos företaget som skötte deras support. Det är samma företag som jag jobbar på i dag, fast vi har bytt namn några gånger.
- Jag arbetade med kassasystem på bensinmackar och i matvaruaffärer tills jag fick barn igen. När jag sedan kom tillbaka från föräldraledigheten upptäckte jag att tekniken hade gått framåt så mycket att jag var tvungen att lära mig allt på nytt om jag skulle hänga med. Då valde jag att byta avdelning och jobba med bankomater i stället. Det var 2005.
Vilka egenskaper är bra att ha för att passa yrket?
- Man ska vara stresstålig och ha ett allmänt logiskt och tekniskt tänkande. Man måste kunna köra bil i stan och man ska ha en stark rygg. Våra arbetsställningar är ofta obekväma.
- Jag har inga problem med ryggen. Jag är bra på att använda pirra och att säga nej till de tyngsta jobben. Killarna tar i mer.
Hur är det att jobba med enbart killar?
- Det är bara positivt. Jag trivs jättebra och tror att det är svårare att jobba med tjejer. Men jag vet inte, vi har bara bra killar så det kan ha att göra med det. Man kan ringa vem som helst och få hjälp.
Är du nöjd med din lön?
- Nej, det är jag inte. Jag har 23 700 kronor. Jag ligger efter killarna och det beror på att jag har varit föräldraledig. Fackklubben förhandlar åt oss. Jag har aldrig haft lönesamtal med min chef. Senast fick jag en bra del av en extrapott men jag ligger fortfarande efter.
Har ni några förmåner?
- Jag har tjänstebil som jag även kan använda privat.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
