Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Terminal 5 är en internationell och hektisk arbetsplats, precis som hon vill ha det, ett riktigt drömjobb om det inte var för arbetstiderna. Upp klockan 2.30 för att hinna med första tåget 4.35 för att hinna till arbetet som börjar 5.00.
- Ibland kan det vara svårt att vara pigg och glad och smajla fem på morgonen men det går. Jag jobbar 85 procent. Tre dagar ena veckan, fyra dagar andra och varannan helg. Morgonpasset slutar 14.15 och kvällspasset är från klockan 11.00 till 21.00.
Vad har du för arbetsuppgifter?
- Jag plockar fram, exponerar och säljer våra produkter och tar betalt i kassan. Det kan låta enkelt men det krävs att man kan hantera och hjälpa alla kunder på ett professionellt sätt.
Hur kom det sig att du började jobba på Arlanda?
- Efter 14 år som säljare på Åhléns City i Stockholm, där jag i och för sig trivdes bra och bland annat blev utsedd till månadens bästa säljare, kände jag att jag ville pröva något nytt. Jag har i hela mitt liv varit intresserad av olika kulturer och miljöer och tyckte att Arlanda flygplats skulle vara en intressant arbetsplats. Jag har jobbat här sedan april förra året.
Vad behöver man för utbildning?
- Arbetet kräver ingen högre utbildning men det är viktigt att man har känsla för service och att man kan bemöta alla sorters kunder på ett bra sätt. Språkkunskaper är naturligtvis viktiga. Jag har stor nytta av att jag kan tala franska, engelska, svenska och hebreiska flytande. Just nu går jag genom företagets (The Nuance Group Sweden AB) försorg en kurs som heter "Best Selling" som är spännande och givande.
Vilka egenskaper är bra att ha?
- Man ska vara flexibel, stresstålig och ha en stark känsla för service. Det krävs också att man är målinriktad och att man har ett gott samarbete med sina kollegor och chefer.
Vilka är kunderna?
- Våra kunder är av alla kategorier och det är en av anledningarna till att jobbet är utmanande och intressant. Man kan kort sagt möta vem som helst. Affärsmännen reser vanligtvis tidigt på morgnarna och köper ofta presenter att ta med sig som till exempel fin choklad, kosmetik eller souvenirer. Semesterfirare handlar alkohol, tobak, snus, godis och kosmetik. Flygplansbesättningarna handlar också en del.
Är du nöjd med din lön?
- Lönen blir man väl aldrig nöjd med. Själv skulle jag kanske hellre se mer betalt för ett bra resultat i stället för lika lön till alla.
Har anställda på Arlanda några specifika förmåner?
- Man har olika rabatter på butikerna och i restaurangerna.
Kan du koppla av jobbet på fritiden?
- Jag har inga problem med det. Både min man och jag är fritidspolitiker (m) och vi ägnar en hel del tid åt detta. Mina uppdrag som förtroendevald är ersättare för ledamot i Sveriges riksdag samt ersättare i kommunstyrelsen, ledamot i kommunfullmäktige och kompetensnämnden i Solna.
- Min man och jag åker på utlandssemester två gånger om året, vår och höst, och då får vi avkoppling från jobbet och politiken.
Hur tar du dig till Arlanda, det är ju jättedyrt att ta bussen eller tåget.
- Som anställd på Arlanda har man rabatt på både flygbussarna och Arlanda Express. Själv åker jag till och från jobbet med Arlanda Express, vilket är mycket bekvämt och bara tar 20 minuter. Tyvärr går första tåget på morgonen klockan 4.35, jag önskar att det gick ett tidigare. Det blir lite nätt med tiden att hinna till jobbet klockan fem.
Måste ni gå igenom metalldetektorerna varje gång?
- Ja, både vi som jobbar på Arlanda och flygplansbesättningarna måste passera samma kontroll som passagerarna.
Talia Svensson arbetar 85 procent eller 31,88 timmar i veckan.
- Min fasta lön är 14 814 kronor och med ob-tillägg kommer jag upp i cirka 20 000 kronor.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
