Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Det är Centrum för arbets- och miljömedicin, Camm, som undersökt hur andelen covid-19-vaccinerade ser ut mellan olika yrkesgrupper, samt skillnaderna mellan kvinnor och män i dessa yrkesgrupper. Siffrorna kommer från arbetande i region Stockholm.
I medianyrket – vilket betyder att hälften av yrkena låg under och hälften över – var vaccinationstäckningen 78 procent bland män och 82 procent bland kvinnor.
Camms resultat visar att vaccinationstäckningen överlag är högre bland högre tjänstemän än arbetaryrken med låga kvalifikationskrav. Studien visar också att det finns ett samband mellan i vaccinationstäckning i olika yrken och socioekonomiska faktorer, såsom födelseland och inkomst.
– Våra analyser har inte syftat till att ge en förklaring skillnaderna i vaccinationstäckning, utan till att identifiera grupper där det kan finnas behov av särskilda insatser. Det finns länder som involverat arbetsplatserna i sin vaccinationsstrategi. Våra resultat ger ett underlag för att diskutera om vi också bör göra det och hur det i så fall skall genomföras, säger Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin på Camm, i ett pressmeddelande.
Kollega har tittat närmare för siffrorna i några av Unionens medlemsgrupper och generellt sett är vaccinationsgraden hög. Bland exempelvis controllers har både män och kvinnor en vaccinationstäckning på 84 procent.
Bland yrkesgrupper som sticker ut åt det lägre hållet lyfter Camm bland annat fram apotekstekniker. Där har 72,7 procent av männen och 60,9 procent av kvinnorna tagit två vaccindoser. Den största skillnaden mellan män och kvinnor bland de yrkesgrupper Kollega tittat på finns bland kabinpersonalen. Där har 86,7 procent av männen vaccinerat sig, men endast 68,9 procent av kvinnorna.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.