Glömmer du ideligen dina koder och ditt inpasseringskort? För att inte tala om nycklar och inbokade möten? Det är inget onormalt, minnet försämras ju äldre vi blir. Men nu har forskare kommit på hur minnet kan förbättras även hos personer i sextioårsåldern - motion!
Träna canis lupus familiaris och hippocampus på en gång! (Det vill säga hundarna och den del av hjärnan som styr minnet.) Jessica Gow
Motion tycks vara det ständiga svaret på många problem och nu har forskare kommit på att det hjälper även mot glömska.
Tidigare studier på yngre personer har avslöjat att konditionsträning ökar blodgenomströmningen i ett område i hjärnan som heter hippocampus. Den nya upptäckten är att förändringarna i hippocampus gör att minnet blir bättre, och det även hos personer som fyllt 60.
Forskare vid Magdeburg i Tyskland lät en grupp sextioplussare träna 30 minuter på ett löpband, tre gånger i veckan under tre månader. En kontrollgrupp fick samtidigt köra stretch- och muskelavslappnande övningar. Sen kollade man minnet, blodflödet i hippocampus och volymen på hippocampus hos samtliga och fann att löpbandgruppens minne förbättrats och att deras hippocampusvolym ökat liksom blodflödet till den delen av hjärnan.
Bland deltagarna över 70 år sågs inte samma förbättringar av minnet och forskarna tippar på att det finns en åldersgräns för hur minnet kan förbättras av konditionsträning. Men fram till dess kan det alltså löna sig att ta några extra löprundor när folk börjar klaga på att du återupprepar dig.
Forskarteamet ska nu fortsätta att studera om det går att förbättra minneskapaciteten hos äldre ännu mer genom att kombinera motionsträning med kognitiv träning.
Här är skillnaden mellan vanlig glömska och demens:
Om vi glömmer ett namn kommer vi vanligen på det igen senare. Vid Alzheimers sjukdom glömmer man personen vars namn man försöker komma ihåg.
Om vi glömmer nycklar vet vi hur vi skall finna dem. Personen med Alzheimers sjukdom kan inte minnas när de senast hade sina nycklar eller berättar en ”historia” om hur de förlorat dem.
Normal glömska innefattar att vi glömmer delar av en händelse medan personer med Alzheimers sjukdom glömmer hela händelsen.
Normal glömska innefattar att vi glömmer händelser långt tillbaka i tiden oftare än nyligen inträffade händelser. Personer med Alzheimers sjukdom glömmer oftast det som nyligen hänt.
Vid normalt åldrande kan vi använda anteckningsbok och minneslappar för påminnelse bättre än vid sjukdom. Personer med Alzheimers sjukdom har även svårt att minnas muntliga påminnelser.
Vid normal glömska förlorar vi inte orienteringen. Om vi till exempel vaknar på en ny plats kan vi vara osäkra på var vi är och hur vi kommit dit, men vi vet hur vi ska se oss omkring för att finna ledtrådar. En person med Alzheimers sjukdom förlorar förmågan att söka efter ledtrådar som skulle kunna hjälpa dem med orienteringen. De kan gå vilse på den egna välkända gatan.
En person med normal glömska kan berätta en historia för sina vänner som han/hon tidigare berättat. En person med demenssjukdom kan ställa samma frågor många gånger inom en timme till samma person.
Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox
På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.
– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.
Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.
– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.
Bättre psykiskt mående snabbt
Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre.
Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.
Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.
– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.
Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.
5 plus med en alkoholpaus
1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.
2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.
3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.
4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.
5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.
Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.
Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.
Bättre blodtryck och levervärden
– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.
Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.
– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.
Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.
– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?
– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.
Text: Gertrud Dahlberg
Så kommer du igång
1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?
2. Registrera din nuvarande konsumtion.
3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?
Många svenskar dricker mer än vanligt på semestern. För en del är det svårt att dra ner på alkoholen när vardagen tar vid. Men det finns knep. Foto: Colourbox
Sommar är resor, grillkvällar och för en del mer vin och öl än till vardags. Men många bäckar små sliter på hälsan och humöret.
Enligt IQ:s undersökning dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern. Var fjärde (26 procent) dricker mer än de på förhand tänkt. Så många som 40 procent tycker att någon annans drickande påverkar dem negativt.
"Oroväckande och bör tas på allvar"
Mojtaba Ghodsi, vd IQ. Foto: Fredrik Hjerling
– För de allra flesta är det inga problem att under en period öka sitt drickande. Men att så pass många har druckit mer än de planerat och på ett sätt som gör att de till och med ifrågasätter sitt eget drickande bör tas på allvar. Att nästan varannan dessutom påverkats negativt av någon annans drickande är oroväckande, säger Mojtaba Ghodsi, vd för IQ i ett uttalande.
De flesta kan minska drickandet på egen hand när semestern är över och vardagens rutiner tar vid.
– Men om det inte går ska man inte vara rädd för att söka hjälp, säger Mojtaba Ghodsi.
IQ:s undersökning av alkoholvanor
Fyra av tio (39 procent) dricker varannan dag eller oftare under semestern.
Var fjärde (26 procent) dricker mer än de på förhand tänkt.
Drygt fyra av tio (44 procent) har påverkats negativt av andras drickande.
Var sjätte (17 procent) har ifrågasatt sitt eget drickande.
Var femte (21 procent) dricker alkohol för att varva ner på sommarsemestern.
Drygt hälften (56 procent) dricker mer alkohol under en utlandssemester jämfört med semester hemma.
Källa: IQ:s enkät med drygt tusen svenskar i juli 2025. IQ är ett dotterbolag till Systembolaget. https://www.iq.se/
Här är varningssignalerna
En som jobbar med behandling av skadligt bruk av alkohol, droger och spel om pengar är Moa Carlstedt, socionom och behandlare, på Öppenvård Vuxna Gustav i Malmö stad.
Vilka är varningssignalerna att det är svårt att dricka mindre?
Moa Carlstedt. Foto: Privat
– De kan vara subtila, som att man tänker mycket på alkohol och känner ett sug efter att dricka, även vid tillfällen man inte brukar göra det, efter jobbet till exempel. Ett annat vanligt tecken är att man dricker mer än vad man planerat eller bestämt sig för.
Beroende kännetecknas av flera saker, som toleransökning, abstinens och att man har svårt att kontrollera sitt drickande. Att fortsätta dricka trots negativa konsekvenser för sig själv och andra är också ett tecken på att ett beroende kan ha utvecklats. Undanhåller du drickandet, eller dricker stora mängder ensam kan det vara en riskfaktor enligt Moa Carlstedt.
– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring. Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka?
När det gäller personer omkring en som dricker för mycket är rådet att våga kommunicera sin oro.
– Det finns ofta en rädsla för att tränga sig på eller vara obekväm. Prata utifrån dig själv, vad du ser och att du känner en oro. Våga fråga: Hur mår du? Det finns mycket tabu kring skadligt bruk, en drivkraft för mig i mitt jobb är att minska det tabut.
TIPS FÖR ATT MINSKA DITT DRICKANDE
Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern? Hur har det sett ut senaste veckan?
Hur skulle du vilja att det ser ut?
Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
Drick ”varannan vatten” . Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd.
Tips från Moa Carlstedt på Öppenvård Vuxna Gustav i Malmö stad.
Hur mycket är lagom?
På Alkoholprofilen.se kan du göra ett test kring ditt drickande. Alkoholsnacket.se är en sida för dig som är orolig för någon annans alkoholvanor.
Här finns mer support
Alkoholhjalpen.se. Anonymt stöd i forum, i självhjälpsprogram och stöd på telefon 020-84 44 48.
Amelia Lesniewicz är introvert i ett socialt yrke som rekryterare. Det gör att hon behöver avskärma sig i bland för att värna sin energi genom att jobba hemma, eller hoppa fikan. Hon pratar sällan om sitt privatliv med kollegor. Foto: Johan Bäverman
Som ung kände sig Amelia Lesniewicz lite annorlunda och blyg. Först i vuxen ålder har hon insett att hon är introvert med stort behov av egen tid och mindre social kontakt än extroverta.
– Jag har en rik inre värld och behöver vara själv för att reflektera och ladda batterierna. Jag älskar människor, men privat är jag en person som gärna tar det lugnare, säger hon.
Hon har ingen full social kalender på fritiden, hoppar gärna över fika och gillar att vara hemma, läsa och skriva. Genom åren har hon läst om introverta personer och känt igen sig i personlighetsdraget.
– Nu förstår jag mig själv. Jag behöver mitt space och det är viktigare än en social kalender, säger hon.
”Jobbet är ett sätt för mig att bli inkluderad”
Arbetet inom HR med människorna på en arbetsplats står i skarp kontrast till hennes privata personlighet.
Amelia Lesniewicz. Foto: Johan Bäverman
– Jobbet är ett sätt för mig att bli inkluderad i ett sammanhang, även om jag är den som är lite utanför, säger Amelia Lesniewicz.
Hon har arbetat på flera arbetsplatser inom HR genom åren och tror hon uppfattas som mer social på jobbet än hon känner sig.
– Vi går alla in i olika roller och identifierar oss med en jobbidentitet. Den privata delen lämnar jag hemma. Jag vet vilka förväntningar som finns på mig i mitt yrke och levererar, men jag springer inte på stan och träffar kompisar efter jobbet.
Hon är inte heller den som berättar om privatlivet på arbetsplatsen, möjligen för enstaka kollegor om en genuin vänskap växt fram.
– Annars försöker jag hålla det livet utanför.
Anpassar arbetsmiljön – avskärmar sig
För att trivas i ett socialt jobb behöver hon planera dagarna utifrån sitt behov av att avskärma sig lite från andra för att få ny energi. Har hon hållit en halvdagsutbildning behöver hon jobba hemma dagen därpå.
Hybridarbetet två dagar i veckan har bara varit positivt för henne. Efter pandemin insåg hon hur mycket energi det tog att bege sig till kontoret varje dag.
– Jag är mer effektiv hemma. Så känner nog många, men särskilt introverta, säger hon.
Amelias tycker inte att hennes lågmälda personlighet hindrat henne i arbetssökandet. Hon har alltid kunnat marknadsföra sig och är inte blyg.
– Jag är mig själv och framhäver mina förmågor. Jag vet vad jag går för, vet mina kompetenser och är trygg i mig själv.
Har du någonsin känt dig förbigången på jobbet som introvert?
– Ja, det har kanske hänt att jag har haft en idé som jag delat med mig till någon och den personen har tagit vidare min idé till ett möte.
Att prata på ett gruppmöte spontant är inget hon gillar, men hon har övat.
– Jag är mycket modigare och mer medveten i dag.
”Fika kan jag hoppa över många gånger”
En annan utmaning är att jobba i öppna sorliga kontorslandskap.
– Jag sätter mig gärna i ett eget rum. Jag kan inte ha någon som pratar med mig konstant eller avbryter mig, vilket vi tyvärr många gånger gör i landskap.
Fikar du på jobbet?
– Fika kan jag hoppa över många gånger, särskilt i ett nyare sammanhang. Då sitter jag hellre vid min skärm och säger ”jag har mycket att göra”.
Äter du gemensam lunch?
– Ja, jag tycker om att luncha med mina kollegor, men jag går ut och äter själv ibland.
Har inte sagt något på jobbet
Amelia Lesniewicz är HR-specialist. Foto: Johan Bäverman
Amelia Lesniewicz har aldrig sagt på jobbet att hon ser sig som introvert.
– De hade blivit förvånade, jag går in i mina jobbroller, tycker om människor och uppfattas nog som social, säger hon.
Men hon lyssnar hellre än hon pratar och lyfter fram styrkorna med en mer lågmäld social kompetens.
– Jag är analytisk och reflekterad, har empati och förståelse för helheten. Jag kan se saker ur andras perspektiv och hitta bra lösningar.
Viktigt att se introverta vid rekrytering
Att vara introvert är inget att skämmas för, tycker hon, tvärtom.
– Det är inte fult eller dåligt. Jag är lika bra i mitt yrke för det.
I yrket som rekryterare tänker hon också på att det kan vara klokt att träffa en mer tystlåten person flera gånger för att få en reell uppfattning om kandidaten.
– Jag som rekryterare har ett ansvar att inkludera introverta och få dem att känna sig trygga på intervjun i en miljö som passar dem. En enda intervju kanske inte säger allt, då kanske vi missgynnar någon som är jätteduktig.
Testa dig: Är du introvert?
Vad brukar du göra när du inte behöver göra något alls?
Lägger mig i badkaret med en bok.
Ringer / messar en kompis.
Svårt att välja. Beror på.
Svar: 1) Du är troligen introvert. 2) Du är troligen extrovert 3) Du är troligen ambivert – mitt emellan. Obs: Testet ger bara en fingervisning.
Läs mer: Handbok för introverta: karriären, familjen, relationerna av Linus Jonkman