Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Personlig tränare

Sabina Derneby är personlig tränare. Innan hon tar sig an en ny kund ställer hon frågor om tidigare träning, skador och mål med träningen. Tillsammans diskuterar de kost, motivation och hur mycket tid kunden anser sig kunna lägga. Ju mer bakgrund hon har, desto lättare blir det för henne att skriva ett program.
Eva Karlsson Publicerad
Sabina Derneby är personlig tränare.

- Om kunden har knäbesvär eller värk i en axel kan jag sitta i lugn och ro och fundera ut övningar. Det är det bästa sättet. Om han eller hon berättar att det gör ont först när jag visar en övning måste jag snabbt visa en annan. Men jag har alltid förslag att ge.

Sabina Derneby har cyklat fort genom Stockholms innerstad för att hinna till vårt möte. På stolen intill lägger hon hjälmen och en väska med en nyinförskaffad dator. Mycket nytt ska hända denna höst. Hon har jobbat i friskvårdsbranschen sedan 1997 och som instruktör har hon fått cykla kors och tvärs i alla år, från bodypump-klassen här till yogapasset där och personlig träning mittemellan. Men nu ska hon starta ett eget gym. Hon ska trappa ned klasserna, fortsätta vara personlig tränare och det nya: lära sig datorn, vara administratör.

- Min kropp har börjat säga ifrån. Fram till förra året körde jag många bodypump-klasser, spinning, core, boxercise, cirkelträning... Egentligen allt utom aerobics och dansklasser för den koordinationen har jag inte. Vissa dagar var det tre pass om dagen och eftersom man måste medverka själv är det alldeles för mycket.

Kommer dina skador att gå över?

- Ja, det är belastningsskador och inflammationer. Numera cyklar jag bara och gör yoga.

Vad är det bästa med ditt jobb?

- Jag lär mig väldigt mycket från olika människor. De som har gett mig mest är en yogaklass med äldre personer. De har levt länge och har inte en kropp som fungerar som en tjugo- eller trettioårings men de accepterar sina skador och krämpor. Jag får mycket värme från dem.

... och det sämsta?

- Sommaren. Det finns inte så mycket jobb då. Många tycker att det verkar skönt, att få vara ledig länge, men det är verkligen inte skönt. Det är jättesvårt att få det att gå ihop ekonomiskt. Man får försöka hitta alternativa jobb. Jag kör taxi ibland.

Hur mycket tjänar en instruktör och personlig tränare?

- Det beror på vilket ställe man jobbar på. Det är en enorm skillnad på lönen. Den kan variera mellan 190 och 400 kronor per timme som instruktör och från 400 till 700 per timme som personlig tränare. De höga lönerna är på de finare och exklusivare gymmen i stan. Timpenningen som personlig tränare kan tyckas vara hög men man kan inte ha åtta kunder om dagen. Så mycket energi orkar man inte ge.

- På det nya gymet kommer jag att ta ut så lite lön som möjligt, det blir ingen personlig träningslön. Men jag ska försöka ha en administrativ lön. Det första halvåret kommer att bli kärvt.

Vad behöver man för utbildning?

- För att bli instruktör kan man gå kortare utbildningar. Det finns grenspecifika kurser för de pass man ska leda. Om man tar bodypump till exempel, då går man först en grundutbildning och sedan en utbildning varje kvartal. Hela världen kör samma program samtidigt och varje kvartal byter man musik och övningar.

- Jag läste till personlig tränare på the Academy men det finns fler utbildningar. PT-skolan och SAFE till exempel. Man läser bland annat anatomi, fysiologi, cirkulation, kost, tränings- och näringslära.

Vilka är dina kunder och vad har de för mål?

- Förr hade jag många som redan tränade mycket och som till exempel ville ha hjälp att öva upp explosivitet eller uthållighet. Numera är de flesta nybörjare. Jag tycker att det är roligast att jobba med dem. De har märkt att det är ganska tråkigt att gå från maskin till maskin och dra lite här och där och de kommer till mig och vill ha ett program. Framstegen kommer snabbare när man tränar fokuserat och de tycker att det är väldigt skoj.

- Nybörjarna brukar ha som mål att komma i gång, få lite bättre kondition, styrka och rörlighet. När de har tränat ett tag får de ett annat tänk. Ofta formulerar de om målen. Då kanske de vill genomföra ett cykellopp eller springa tjejmilen.

Hur länge och ofta brukar man ha personlig träning?

- En del vill ha det varje gång de tränar, kanske tre gånger i veckan i sammanlagt tio eller tjugo gånger. Andra tränar jag en gång i veckan eller en gång varannan vecka. Några vill bara lära sig övningarna korrekt och sedan göra själv. Men jag har också kunder som jag har haft i flera år. Det är kunden som bestämmer. Det är ju också en ekonomisk fråga.

Håller man alltid till på ett gym?

- Det är vanligast men man kan vara överallt. Jag har varit ute och sprungit med kunder. Man kan ha personlig tränare i yoga också. Om jag har en kund som verkligen är inspirerad och vill få fart på sin uthållighet och kondition kan jag säga, okej, om två veckor åker vi till Karlbergs hinderbana och testar. Det brukar vara väldigt populärt.

Hur hård kan du vara?

- Jag ger inte intrycket av att vara hård men de som har varit med på mina klasser vet att jag kan vara ruggigt hård. Det gäller att läsa av personen. De flesta har en bekvämlighetszon som är svår att stiga ur. Men ju mer jag lär känna en person, desto lättare är det att tänja på hans eller hennes gräns.

Vilka andra egenskaper är bra att ha?

- Att inte sätta sig själv i fokus. Det är stor skillnad mellan att vara gruppträningsinstruktör och personlig tränare. Inför en grupp kan man spela apa och skoja till det. Som personlig tränare är det tvärtom. Där är det verkligen kunden i centrum. Man ska kunna lyssna och vara ödmjuk men inte så att man inte vågar säga till.

Får du vara lite av en psykolog också?

- Man får veta ganska mycket. Man kan ta en timme till att prata om vad kunden kan försöka förändra. Det mentala är också personlig träning. De ska inte tänka "jag kan inte gå till Sabina för jag har inte tränat". Då säger jag att de inte ska ha dåligt samvete. "Jag är här för din skull, du är inte här för min skull."

Har du fått avbryta en kundrelation, till exempel för att kunden inte lyssnar och hela tiden vet bäst själv?

- Jag har sagt nej till en kund. Jag kände vid intervjun att det inte skulle stämma. Man ska ju arbeta intensivt med varandra ett tag och det får inte kännas fel på något sätt. På samma gång är det lika viktigt för kunden att känna förtroende för mig. Om någon säger "så här har jag alltid gjort" så ber jag att de visar. Är övningen likvärdig och tränar muskelgruppen lika bra så får de gärna fortsätta med den. Ser jag att de gör fel försöker jag förklara och rätta till. Det brukar inte vara några problem.

Hur kom det sig att du hamnade i friskvårdsbranschen?

- Jag har tränat sedan jag var tolv år. Jag sprang medeldistans och tävlade. När jag var sexton började jag träna på ett källargym, mest fria vikter, nästan inga maskiner. På den tiden kallades det för bodybuilding och det var inte så stort bland tjejer.

- När jag fick mina barn gjorde jag några års uppehåll men sedan började jag springa igen och tränade fem gånger i veckan på olika gym. En dag testade jag bodypump. Jag tyckte att det var väldigt skoj. Instruktören var så bra och jag tänkte att jag skulle vilja göra samma sak. Problemet var att jag var blyg. Men tänk om jag ändå kunde komma över den biten?

- Instruktörerna på det gym där jag mest höll till skulle gå utbildas i bodypump och jag frågade platschefen, Christer, om jag också fick gå, jag kunde betala själv. Han bad mig sätta ihop en låt och framföra den för honom, för att se hur jag skulle vara som instruktör. Jag valde ut en raplåt för biceps och övade hemma. Men när jag skulle visa honom höll jag på att svimma av nervositet. Man ska prata i en mikrofon men jag stod där och lyfte skivstången och var knäpptyst. Jag sa ett, två, tre några gånger och så blev det tyst igen och så höll vi på i fem minuter. 
Christer skrattade lite grann och kliade sig i huvudet. "Ja... Sabina, jag vet inte vad jag ska säga, men jag tror att du har potential." Att jag började som instruktör är det bästa jag har gjort. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.