Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Stefan Åsberg och fotografen Kyle Lanningham sitter i bil på väg till Concord, huvudstaden i New Hampshire. Det är måndag den 9 januari och klockan är halvtio på förmiddagen lokal tid. När de kommer fram ska de spela in och redigera ett inslag till kvällens Rapport. De har inte så mycket tid på sig, det är som vanligt de här bråda dagarna då primärvalen har startat och en kandidat för republikanerna ska utses. Stefan har ätit bacon till frukost, kanske blir det en hamburgare med pommes frites till lunch. Utanför är det kallt och trist.
- Det är intensivt så här i början. I Iowa blev händelseutvecklingen sådan att jag var vaken i nästan två dygn. Omräkningen tog så otroligt lång tid.
Eftersom Mitt Romney kanske kan nomineras redan efter Florida så ska Stefan Åsberg och Kyle Lanningham hänga på cirkusen fram till dess. Efter Iowa och New Hampshire, som av tradition har röstat först, ska South Carolina och Florida rösta den 21 respektive den 31 januari.
När du rapporterar i morgon-tv gör du det tjugo minuter i ett på natten, när kommer du i säng?
- Vid halvtvå men man har en viss anspänning efter livesändningarna så det kan vara svårt att somna.
Har du något knep att ta till?
- Jag gick en kurs i meditation när jag var femton och gick i nian och jag försöker med det. Ibland fungerar det, ibland inte.
Lite sömn och många hamburgare...
- Jag lever så otroligt onyttigt när jag jobbar så här och jag måste röra på mig. Kyle och jag brukar gå till gymmet ihop, men han tränar mer än jag, han springer varje morgon. Om man inte motionerar skulle man väga 100 kilo innan man är hemma.
Ni arbetar tätt tillsammans?
- Vi jobbar bra ihop. Vi är lika gamla, han kommer från Dallas i Texas, och när vi har tid tittar vi på hockey eller fotboll ihop.
Som korrespondent bevakar du allt från politik till idrott.
- Ja, man jobbar som allmänreporter och det är det som är så roligt.
Hur länge har du varit i USA?
- Jag var här 2003-2006 och sedan var jag hemma drygt tre år innan jag kom tillbaka sommaren 2010. Jag är kvar till sommaren 2013.
Har du familj?
- Ja, min fru och vår femtonåriga dotter är med mig i USA. Vår tjugoårige son är kvar i Gävle. Både min fru och jag är från Gävle, vi har hängt ihop i över tjugo år.
Vad är bäst med Sverige?
- Att det är rent, effektivt, välorganiserat och att det inte finns utslagna människor på gatorna överallt.
Och sämst?
- Att det är så fruktansvärt förutsägbart. Det sociala umgänget i Sverige är inte lika lätt. Här behöver man inte vara bästa vänner för att bjuda någon på middag.
Vem blir republikanernas kandidat?
- Jag är rätt säker på att det blir Mitt Romney. Men det skulle bli en mycket roligare valrörelse om det blev Newt Gingrich. Han ligger väldigt pyrt till i alla mätningar men är en otrolig debattör.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
