Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Motionera mera!

Forskarna är överens om att ju mer vi rör oss desto friskare blir vi. Ändå kan det vara svårt med motivationen och att komma igång. En glädjande nyhet är då att det bara behövs lite fysiskt aktivitet för att få positiva effekter på hälsan.
Publicerad

1. Hur mycket måste jag motionera?

Du behöver inte springa Göteborgsvarvet eller Stockholm maraton för att förbättra hälsan. Om du väljer yoga, spinning eller promenader spelar inte heller så stor roll – bara du rör på dig. Det finns vetenskapliga rön, bland annat från Sahlgrenska akademin i Göteborg, som visar att det räcker att motionera en minut om dagen för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Det är den som rör sig allra minst som gör de största hälsovinsterna genom att bli mer aktiv. Men vare sig du är soffpotatis eller superatlet har du mycket att vinna på att röra dig mer. Det gör att risken för sjukdomar minskar och att livet förlängs. Det finns små knep i vardagen att ta till som ökar vardagsmotionen. Exempelvis att placera skrivaren längre bort på kontoret så att du får gå dit och hämta och papperen är en liten men bra förändring.

Varje gång vi rör oss, reser på oss för att gå på toaletten eller ta en kopp kaffe händer saker med vår kropp. Cellerna vaknar till, ämnesomsättningen kommer igång och kroppens muskler känner att de behövs. Ny forskning visar också att insulinkänsligheten ökar, att kroppens vener blir mjukare och inflammatoriska tillstånd minskar. Kort sagt, det som ger långt liv blir bättre på alla punkter. 

Samtidigt finns det experter som varnar för att resonemanget om lågintensiv motion leder till en genvägsmentalitet och att vi därför riskerar att bli ännu mer inaktiva. Vill du verkligen komma i form räcker tyvärr inte de små stegen.

2. Hur lång tid behöver jag motionera?

Rekommendationen är att en vuxen person bör vara fysiskt aktiv i minst 30 minuter varje dag. Då menas mer än den vanliga vardagslunken, exempelvis en rask promenad.  Aktiviteten bör också vara så intensiv att du blir lätt andfådd och har svårt att prata samtidigt. Dessutom bör aktiviteten utföras i en sammanhängande period på minst tio minuter.

3. Vilken träning ska jag välja?

Det beror på vad du vill uppnå, vilken typ av fysisk aktivitet du gillar och vilka fysiska förutsättningar du har. Här har Expressen listat några exempel vad som händer i kroppen när du rör dig på olika sätt. 

• Gå raskt. Redan 15 minuters snabb promenad om dagen förbättrar hälsan och ökar sannolikheten att leva längre. Grundregeln är promenad i rask takt i minst 30 minuter så att du blir andfådd, varje dag. De som gör det lever cirka fem år längre och har en lägre risk för flera allvarliga sjukdomar, enligt viss forskning. Du bör komma upp i 50-60 procent av din maxpuls, vilket för en 40-åring är cirka 90-100 slag i minuten. Du ska alltså gå rätt fort. Du kan också dela upp halvtimmen i tre promenader om tio minuter. Vill du hellre jogga – då räcker 20 minuter per dag. Eller springa snabbt i tio minuter.

• Träna styrka. Öka gärna motionsdosen och få ännu bättre hälsa. Lägg på träning med högre intensitet minst 75 minuter i veckan. Se till att stärka kroppens stora muskelgrupper med styrketräning eller motsvarande minst två gånger i veckan (det funkar mycket bra att göra enkla övningar hemma).

• Glöm inte bensträckaren. Även om du tränar varje dag är det farligt för hälsan att sitta stilla för länge. De som sitter mycket löper större risk att dö i förtid. Ta en bensträckare varje timme. Står du upp och jobbar en timme per arbetsdag, i stället för att sitta, bränner du cirka 10 000 kalorier mer per år – vilket är lika mycket som under tre maratonlopp! – och minskar 1,5 kilo i vikt.

4. Vad händer i kroppen om jag inte rör på mig tillräckligt?

Motion är viktigt för att vårda knopp och kropp. En stillasittande livsstil ökar risken för det så kallade metabola syndromet som är ett samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

En studie visar också att hjärnan åldras snabbare om man inte tränar. Amerikanska forskare har följt över 1 500 personer och mätt deras kondition och hjärnstorlek under 20 års tid. Det visade sig att de som inte motionerade när de var kring 40 år var i dålig fysisk kondition. Dessutom hade dessa testpersoner mindre hjärnor, jämfört med aktiva jämnåriga, vid studiens slut.

Det finns fler studier som visar att fysisk aktivitet ökar det psykiska välbefinnandet, motivationen, kognitionen samt hjärnans kapacitet överlag.  Motion, psykologisk behandling och läkemedel har ungefär likvärdig effekt för att lindra symtom vid depression.

Varför motion minskar deppighet har forskarna inget entydigt svar på. Men en viktig förklaring antas vara att signalsubstanserna serotonin och noradrenalin ökar i hjärnan när hjärtat pumpar hårdare. Det är samma ämnen som ökar vid behandling med antidepressiv medicin, så kallade SSRI-preparat.

 

Läs mer i serien HÄLSOBOKSLUT 2016:


Text: Gertrud Dahlberg

Satsa på ett nytt starkt 2017

Hur mår du egentligen?  Är du frisk och pigg? Får du tillräckligt med återhämtning? Hur är det med mat, motion och vänner? Kan något bli bättre? Gör ett hälsobokslut och hitta inspirationen till ett starkt, skönt och sunt 2017.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Förkylning eller halsont – ska du stanna hemma från jobbet?

Stanna hemma eller gå till jobbet när du har lite ont i halsen? Bokaktuella Tracy Ghattas, specialist inom allmänmedicin men även känd som doktor Tracy på Tiktok, reder ut vad som gäller när vi nu går in en ny förkylningssäsong.
Petra Rendik Publicerad 29 september 2025, kl 06:01
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy ger klara råd för smittorisk och återhämtning.
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy Ghattas ger klara råd för smittorisk och återhämtning. Foto: Jessica Gow/TT/Gabriel Liljevall.

Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi. 

Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen? 

Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy. 

Vinterkräksjuka – så länge bör du vara hemma

Läkaren Tracy Ghattas, även känd som Dr Tracy på Tiktok.
Dr Tracy Ghattas. Foto: Gabriel Lijevall.

Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn. 

Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy. 

Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt. 

Förkylning och halsont – när är det okej att jobba?

Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?

Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.

Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?

Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet. 

Något annat bra tips i förkylningstider?

Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.

Doktor Tracys bästa tips för att undvika smitta

Hur länge ska man stanna hemma vid vinterkräksjuka?

Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn. 

När är man smittfri efter en influensa?

Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete. 

Kan jag gå till jobbet om jag bara har lite snuva?

Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet.  Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet. 

Smittar hosta även om jag inte har feber?

Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor.  Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret. 

Källa: Dr Tracy Ghattas.

Hälsa

Lista: Det här funkar återhämtande på jobbet

Återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson vet vad som balanserar hjärnan under arbetsdagen. Här är hennes bästa tips för optimala pauser.
Elisabeth Brising Publicerad 23 september 2025, kl 06:01
Pausa på jobbet olika alternativ
Den som får återhämtning under arbetsdagen mår bättre och har färre sjukdagar både på kort och lång sikt, enligt hälsoforskaren Lina Ejlertsson. – Att ta tiden för pauser gör inte att vi presterar sämre – tvärtom, enligt all forskning presterar vi bättre, blir piggare, gladare och får bättre fokus, säger hon. Illustration: Anna Skoog

Folkhälsoforskaren Lina Ejlertsson listar fem återhämtande alternativ. Det här har forskning visat funkar. Så här kan du vila hjärnan under arbetsdagen. 

1. Naturen

På jobbet kan du titta ut genom fönstret, skaffa en grön växt, en tavla med naturmotiv och lyssna på naturljud. Gå gärna på lunchpromenad till en naturmiljö. 

2. Passiv vila

Nedvarvning. Prova att vila med guidad avslappning eller meditation i öronen för att få ner stress och hög puls. Sitt och blunda och ta djupa andetag eller lägg dig ner en kort stund. 

3. Bra relationer

Ta en fika eller lunchpromenad med kollegan, eller ring en kompis på rasten. Goda sociala relationer är viktiga för vårt välbefinnande. 

4. Rörelse

Fysisk aktivitet i lagom dos funkar återhämtande på kroppen. Gå och träna på lunchen, dansa lite, eller gå runt inomhus. Promenad till kaffet eller hushållsarbete kan också duga som en rörelsepaus. 

5. Kreativa aktiviteter

Glöms lätt bort. Lyssna på musik och sjung med. Lägg pussel, lös korsord, måla eller gör något annat kreativt med händerna en stund.

 

Källa: Folkhälsoforskaren Lina Ejlertsson, föreläsare och författare till boken Energireceptet, driver Instagramkontot @aterhämtningsforskaren.

Läs mer i Chef & Karriär 3/25: Så skapar du hjärnbalans för dina anställda. 

Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?